Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
I början af 1600-talet började äfven läroprof inför biskop och
konsistorium att fordras, särskildt för rektorat och lektorat. ? I
Strängnäs stift särskildt fordrades disputation öfver teser af blandadt
innehåll, oration (deklamation) ur minnet, utan papper, öfver af kon-
sistorium någon tid förut förelagdt ämne samt föreläsning för ung-
domen öfver några teoremer ur de filosofiska vetenskaperna. Några
särskilda specimina för kollegabefattningar synas icke ansetts nöd-
vändiga, sannolikt af det skäl, att kollegerna vanligtvis af rektor
utvaldes bland de lärjungar, som med största heder genomgått skolan
och hvilkas skicklighet således förut var af rektor känd.
Först 1724 års skolordning föreskref formliga prof: för rektorat,
lektorat och gymnasiiadjunktur disputation vid gymnasierna öfver
framställda teser samt en "lectio cursoria"; för kollegabefattningar
blott ett förhör inför konsistorium. Men i Strängnäs stift blef detta
praxis redan på Benzelii tid. Så fordrar han 1688, att en Mag.
Humbla, innan han konstituterades till poäéseos lektor, först skulle
disputera och examinera och sedan hålla en introductoriam orationem.?
Men äfven vid kollegabefattningarnas tillsättande fordrade Benzelius
på förekommen anledning, att konsistorium skulle förvissa sig om
vederbörandes kapacitet genom att med dem företaga en allvarlig
examen. I ett bref af den 23 December 1687, således innan han
ännu hade flyttat tilll Strängnäs, skrifver Benzelius till konsistorium
bland annat: "Att Johannes Lundel får kollegatet i Örebro, tycker
jag vara väl, allenast Eders Ärevördigheter äro förvissade om hans
kapacitet och lefverne. Kunde ock intet vara illa, om han blefve
examinerad till att sålunda inhämta kunskap, om han vet sina capita
doctrine catecheticae och förstår pracepta grammaticalia tillika med
annat, som nödigt är till samma ämbete. Kan han ock något prestera
uti cantu, vore ock det önskligt." ?
En gifven förbättring i skolväsendet hade inträdt med Gustaf
I Adolfs resolution angående skolorna och Upsala akademi af den
13 April 1620; och genom drottning Kristinas berömda, ofvan om-
1 1693 års skolordning fordrar dessutom för kompetens till rektorat
två till tre års akademiska studier.
28. K. P. den 13 Juni 1688.
3 Brefvet finnes i 1687 års Acter i 8. K. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
