Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
börjat och innan grekiska blifvit ett läroämne, hela hans litterära
verksamhet inskränker sig till en liten 1528 utgifven skrift Om tron
och goda gärningar, och han kan därför svårligen, såsom man för-
menat, hafva utfört ett dylikt arbete. För Olavus Petri tala dess-
utom en mängd skäl, hvilka här måste förbigås. Men sannolikt är,
att han vid detta arbete biträdts af andra — bland dem ock af Lau-
rentius Andree — ehuru deras dels vårligen kan hafva varit af någon
större betydelse." !
Det är att hoppas, att detta Schöcks antagande skall gifva an-
ledning till ingående detaljforskningar i syfte att bringa klarhet i
denna högst intressanta fråga. Men då Schöck säger, att "man förut
antagit", att blott Luthers tyska text låge till grund för den svenska
öfversättningen af Nya testamentet, så torde böra påpekas, att detta
antagande visst icke var allmänt. Benzelius yttrar sig visserligen
icke i denna fråga i sitt företal till Karl XII:s bibel, men däraf har
man knappast rätt att draga den slutsatsen, att han antagit, att endast
Luthers tyska öfversättning låg till grund för den svenska. Och
Loenbom säger direkt i sitt ofvan anförda arbete, att öfversättaren
(hvilken han, såsom nämndt, antar vara Laurentius Andreze) "icke
blott varit uttolkare af Lutheri tyska öfversättning, ehuru den i
mycket varit honom till nytta och hjälp, att han ofta vikit därifrån
med en försiktighet, som förtjänar att berömmas, och att han nöd-
vändigt måste haft för sig grekiska originaltexten. Men dessutom
tyckes han ock haft till hands andra tyska versioner, äldre än Lutheri,
såsom den Löbska bibeln af år 1494 och den Halberstadtska af år
1522, helst han i företalet berättar om sig själf, ”at han flere böker
och flere lärares lecturer seedt haffuer’. I synnerhet är dock iakt-
taget, att hans öfversättning på åtskilliga ställen öfverensstämmer
med Lutheri latinska version af Nya testamentet, så att han, som
utan tvifvel var sorgfällig att skaffa sig de vid ett så viktigt arbete
nödiga hjälpmedel, jämväl däraf torde haft något exemplar till hands."
Huru nu härmed än må förhålla sig — visst är, att alla kyrko-
och litteraturhistorici med en mun betyga arbetets förträfflighet.
1 Henrik Schiäck och Karl Warburg: lIlustrerad Svensk Litteratur-
historia. Första delen. Sveriges Litteratur till Fribetstidens början af
Henrik Schäöck, sid. 178 f. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
