Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Svedberg, och Magnus Rönnow !, hvilka med största åhåga, idke-
samhet och böner till Gud sig det företaga under biskopens Erici
Benzelii direktion och inseende". Äfven professor Kolmodin skulle
deltaga i arbetet, enär han hade "med stor och berömlig flit ut-
dragit variantes lectiones af alla svenska bibelns editioner".
Det är synbarligen under påverkan af Jesper Svedberg som
momentet 1 i det kungl. brefvet tillkommit, då det där heter:
«Emedan det finnes i 1602 års riksdags beslut vara redan af samt-
liga riksens ständer samtyckt och beviljadt, att vår svenska bibel
skulle då med det första tryckas efter den emendation och de obser-
vationer, som af vissa därtill förordnade, höglärda män voro gjorda
och gillade; ty synes nödigt, att densamma genomses och jämföres
med Lutheri senaste version samt originaltexten och bibelversionen
därefter inrättas.
Skulle härvid något mera förekomma", heter det vidare i mom.
följande resor, på hvilka han åtföljdes af särskilda ritare, aftecknades
ett stort antal runstenar. Mer än 1,000 sådana afbildningar skuros i
trä under H:s inseende, ehuru han icke fick upplefva deras utgifvande
(1750). H. företog äfven den första arkeologiska undersökning i Sverige,
om hvilken man nu har kännedom, nämligen de gräfningar på Björkön,
för hvilka han redogör i företalet till sitt arbete »Björköarätten». Han
utgaf ock medeltidens rimkrönikor, recesser och stadgar samt flere af
landskapslagarna. Han var rastlöst arbetsam, men hans utgifna skrifter
lämna i afseende på noggrannhet åtskilligt att önska. Sedan H. flyttat
till Stockholm såsom sekreterare vid riksarkivet, följde ock antikvitets-
kollegiets flyttning dit 1690 och dess förändring 1692 till ett antikvitets-
arkiv, för hvilket H. blef chef. Han afled den 12 Juli 1693 i Stock-
holm. (8e: Nordisk Familjebok).
! Denne Magnus Rönnow var son till den från Karl XI:s danska
krig bekante kyrkoherden Kasten Rönnow i Åhus och sonson till en
’:skotte, Magnus .Dublar, som slagit sig ned och idkade handel i- Ronneby,
efter hvilken stad han sedan tog. namnet Rönnow. Magnus var sanno-
likt född år 1665, studerade österländska språk vid främmande univer-
sitet och skaffade sig ett namn såsom latinsk skald. Rikt begåfvad,
men med ett excentriskt lynne, förde han ett oroligt lif och vistades mest
utomlands. 1716 adlades han med namnet Dublar. Död i England 1735.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
