Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
finnas igen uti summarierna, kunna i dess ställe utlåtas”. Detta
svar är betecknande för ärkebiskopens hela åskådning och förklarar
i ej ringa mån, hvilka svårigheter Benzelius hade att kämpa med
vid detta arbete, där det gällde att skickligt lotsa sig fram mellan
Svedbergs Schylla och det ultra-ortodoxa prästerskapets Charybdis,
representeradt af den gamle ärkebiskopen, hvars hållning känne-
tecknas af beundrande vördnad för det gamla, fruktan för att stöta
en stark opinion bland prästerskapet och ängslan för att påtaga sig
något som helst ansvar. I samma anda, i hvilken den första frågan
besvarats, blef äfven svaret på de öfriga. Så t. ex., då Benzelius
i punkt 2 erinrat om att Kungl. Maj:ts constitutorium fordrar, "att
några nödiga loca omissa böra tagas i betänkande och några utom
texten inkomna utlämnas" samt anhåller såsom "högst önskeligt",
att ärkebiskopen ville "gifva några sådana rum vid handen, som
nödvändigt behöfva förändring", får han till svar: "Att gifva några
sädana vid handen, som sådan ändring behöfva, det kan man ej så
snart komma till väga, utan lära de samma af dem, som sådant
under händerna haft, vara utmärkta." I den sjätte punkten säger
Benzelius: "Huru svenska språkets terminationer och ordens orto-
grafi blifva inrättade, åligger väl dem [att] draga försorg om, som
för publikation af verket böra vara bekymrade. Likväl eftersåsom
det under tiden lärer blifva en communis labor, alltså behagade E.
Högv. gifva några påminnelser vid handen, som kunna facilitera
verket bland de åtskilliga omdömen, som därvid förefalla. Det är
väl påmint, att den stil och skrifart skulle behållas, som finnes in
editione Gustaviana de a:o 1618, men der synes ofta och på marga-
handa sätt vara kommen utur bruket." På detta svarar ärkebiskopen:
tTerminationes casuum, generum, numerorum, modorum etc. synas
uti det svenska språket böra behållas, eftersom de uti våra förriga
Biblier brukas, och orthographia jämväl uti det mesta ställas efter
som den finnes in editione Gustaviana, hvarom ock herrar biskoparna
tillförene hafva öfverenskommit — — —." Detta var icke mycket
uppmuntrande för Benzelius, och hans vördsamma anhållan, att ärke-
biskopen med stödet af sin auktoritet ville "facilitera verket" och
gifva det "all möjlig befordran" skjuter denne ifrån sig med de
fromma slutorden i sitt svar: »Högste Gud felicitere edert före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
