VÄrmlands GEOLOGI Och GEOGRAaFI 63 Vänern. Det är påtagligt, att Glommen under ett tidigare geologiskt skede haft sitt utlopp genom Glafsfjorden till Vänern, med andra ord att Glommen varit en värmlandsälv, i vattenmassa överträffande Klarälven. Anledningen till Glommens avlänkning vid Kongsvinger har tydligen varit, att en biflod till den parallellt flytande Vormen genom kraftigare erosion utgrävt sin flodränna så djupt, att Glommens vatten fångats vid den punkt, där Kongsvinger nu är beläget. Under någon period har säkerligen Glommens vatten delat sig vid Kongsvinger, så att en del runnit till Vänern, en annan del genom Glommens nuvarande utlopp. Så småningom har den senare flodrännan fördjupats, enär den har ett starkare fall; den väglängd, som Glommens vatten tillryggalägger från Kongsvinger till utloppet vid Fredrikstad, är ungefär lika lång som den tidigare väglängden till Vänern. Men då denna sjö ligger 44 m. över havet, måste den förra flodrännan eroderas hastigare och till sist fånga hela vattenmassan. Avlänkningen har tydligen skett före istiden, då inga avlagringar, som kunna tillskrivas Glommen, finnas i Glafsfjordens dalgång. Någon geologisk gräns finnes icke heller på denna del av riksgränsen. Det centrala Värmlands järngneis fortsätter med oförändrad karaktär in på det norska området och avlöses först på cirka 50 km. från gränsen av sparagmitformationens avlagringar. Gränsen mellan Värmland och Dalarna. Denna förlöper i tämligen oförändrad riktning från riksröset n:r 119 till Eskilsberg, där Kopparbergs, Örebro och Värmlands län sammanstöta. Riktningen är från NNV till 8SSO, i det närmaste parallell med Klarälvens lopp från den punkt, där den inträder i Värmland, till Edebäck. Dess medelhöjd är mellan 400 och 500 meter. Gränsen går också i det hela parallellt med vattendelaren mellan Klarälvens och Västerdalälvens vattensystem. Dock gripa flera av Klarälvens smärre tillflöden in i Dalarna och hava sina källsjöar i detta landskap. Detta är fallet med Tisjön i Lima och Femtsjön i Övre Malung; det förgrenade vattendrag, som vid sjön Nain inkommer i Värmland och som har sin betydelse såsom kraftalstrare åt flera av Uddeholmsverken, har också sina källor på den jotniska sandstensplatån i Övre Malung, helt nära Västerdal-