Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands geologi och geografi av Hj. Sjögren
- Topografi och ytrelief
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 HJ. SjögGREnN
sandavlagringar är okänd, men av vissa erosionsterrasser kan man
sluta, att de på sina ställen varit minst 40 m. mäktigare än nu.
Längs denna del av loppet förekomma 41 älvkrökar, d. v. s. var
och en omfattar i medeltal 2, km. Meanderfenomenet är här
utvecklat i en storlek och regelbundenhet, som saknar motstycke
i Skandinavien [30].
Dalens medelbredd norrut i Dalby och Norra Ny når ej upp
till 800 m.; längre söderut, i Ekshärad, vidgar den sig till i
medeltal 1,300 m. Den jämna sandplatå, på vilken älven framflyter,
höjer sig blott 5 till 10 meter över älven.
Sedan älven passerat bergtröskeln vid Edebäck, delar sig
dalgången i två grenar; den ena, som älven följer, tager med ett
svagt buktande lopp en östlig riktning förbi Munkfors; den andra
åter, som bildar den övre älvdalens geologiska och topografiska
fortsättning, är nästan linjerak. Denna utmärkes av en rad smala
dalsjöar, Rådasjön, Lidsjön, Grässjön och längre söderut Alstern
(i Brattfors socken).
Törnebohm har fäst uppmärksamheten därpå, att Klarälven
fordom sannolikt framrunnit denna väg, och detta bestyrkes genom
de utomordentligt stora och mäktiga avlagringar av flodsand,
som förekomma utefter denna dalgång och vilka i trakten mellan
Brattfors och Geijersdal, liksom också söder därom, förete en
terrassformig utbildning.
Rörande anledningen till Klarälvens avlänkning vid Edebäck
ur sin gamla fåra hava olika åsikter uttalats. Törnebohm antog,
att det berodde på en olikformig landhöjning; det är ävenledes
möjligt, att denna avlänkning, i likhet med den förut omtalade av
Glommen vid Kongsvinger, berott på vattendelarens förflyttning,
därigenom att det vattendrag, som upptog älvloppet vid Edebäck,
eroderade kraftigare än Klarälven [28]. Det sannolikaste torde
likväl vara, att avlänkningen framkallats genom att den nedre
delen av floddalen blivit uppdämd med lösa. avlagringar.
Söder om Edebäck försvinner prägeln av enformighet, som
karakteriserar den övre älvdalen, och större omväxling inträder.
Dalen blir oregelbundnare, det omgivande höglandet upplöser sig
i ett antal isolerade bergpartier, som i höjd och storlek avtaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0106.html