100 HJ. SjögGREnN sandavlagringar är okänd, men av vissa erosionsterrasser kan man sluta, att de på sina ställen varit minst 40 m. mäktigare än nu. Längs denna del av loppet förekomma 41 älvkrökar, d. v. s. var och en omfattar i medeltal 2, km. Meanderfenomenet är här utvecklat i en storlek och regelbundenhet, som saknar motstycke i Skandinavien [30]. Dalens medelbredd norrut i Dalby och Norra Ny når ej upp till 800 m.; längre söderut, i Ekshärad, vidgar den sig till i medeltal 1,300 m. Den jämna sandplatå, på vilken älven framflyter, höjer sig blott 5 till 10 meter över älven. Sedan älven passerat bergtröskeln vid Edebäck, delar sig dalgången i två grenar; den ena, som älven följer, tager med ett svagt buktande lopp en östlig riktning förbi Munkfors; den andra åter, som bildar den övre älvdalens geologiska och topografiska fortsättning, är nästan linjerak. Denna utmärkes av en rad smala dalsjöar, Rådasjön, Lidsjön, Grässjön och längre söderut Alstern (i Brattfors socken). Törnebohm har fäst uppmärksamheten därpå, att Klarälven fordom sannolikt framrunnit denna väg, och detta bestyrkes genom de utomordentligt stora och mäktiga avlagringar av flodsand, som förekomma utefter denna dalgång och vilka i trakten mellan Brattfors och Geijersdal, liksom också söder därom, förete en terrassformig utbildning. Rörande anledningen till Klarälvens avlänkning vid Edebäck ur sin gamla fåra hava olika åsikter uttalats. Törnebohm antog, att det berodde på en olikformig landhöjning; det är ävenledes möjligt, att denna avlänkning, i likhet med den förut omtalade av Glommen vid Kongsvinger, berott på vattendelarens förflyttning, därigenom att det vattendrag, som upptog älvloppet vid Edebäck, eroderade kraftigare än Klarälven [28]. Det sannolikaste torde likväl vara, att avlänkningen framkallats genom att den nedre delen av floddalen blivit uppdämd med lösa. avlagringar. Söder om Edebäck försvinner prägeln av enformighet, som karakteriserar den övre älvdalen, och större omväxling inträder. Dalen blir oregelbundnare, det omgivande höglandet upplöser sig i ett antal isolerade bergpartier, som i höjd och storlek avtaga