Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands fornminnen av Ernst Nygren
- Stenåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 ERNST NYGREN
byggelsehistoria och en översikt av det befintliga arkeologiska
materialet, i vad mån detta betingas av landskapets karaktär samt
i vilket samband detsamma kan sättas till liknande företeelser i
Sverige eller det västra grannlandet. Att närmare utforma arten
och de olika formerna av denna bebyggelse samt att bättre
klargöra enskildheterna i gravskicket och kulturen i allmänhet — och
det är detaljerna, som oftast äro mest upplysande för ett
landskaps särutveckling — allt detta får bliva framtiden och framför
allt kommande vetenskapliga undersökningar förbehållet.*
Stenåldern.
De äldsta kända stenverktygen i Värmland äro dylika
primitiva redskap, som avbildas i fig. 14. Detta är en s. k. Lihultyxa
(namnet präglat efter en fyndort i Bohuslän), och dess
arkeologiska ålder har bestämts genom undersökningar i sydöstra Norge
av norska forskare. De hava uppvisat, huru denna typ tydligen är
en efterbildning i sten av ett flintredskap, vilket ofta
förekommer i de äldre danska kjökkenmöddingarna. Dessa tillhöra den
äldre stenåldern, som av Montelius förlägges till omkring 5,000
år före Kristi födelse, och genom omsorgsfulla avvägningar visa
sig även Lihultyxans fyndorter i Norge falla ovanför den dåtida
strandlinjen av det stora vatten, som vid denna tid betäckte
ansenliga delar av vårt land, särskilt de östra landskapen och
Mälarbygden. I denna yxa spårar man som nämnt samma teknik
som vid tillverkandet av de första flintredskapen, d. v. s. man
avslog från en runtom löpande kant stora skärvor växelvis åt
båda sidor samt utvalde till material täta, finkorniga bergarter,
som liknade flintan i avseende på hårdheten. Yxans grundform
och tvärsnitt blev härigenom ganska olika: än trekantig, nästan
1 För kännedomen om våra förfäders levnadssätt och allmänna kulturståndpunkt,
varpå såväl utrymmets knapphet som materialets otillräcklighet förbjuder att här ingå,
hänvisas till översiktliga arbeten, såsom Monteltus, Lifvet i Sverige under hednatiden
(Sthlm 1905), densammes utförligare framställning i Sveriges historia intill det tjugonde
seklet, red. af E. Hildebrand, 1:a delen (Sthlm 1903) eller Almgren, Sveriges folk i
forntiden (i Sveriges rike, utg. af J. F. Nyström, del II, 1902).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0122.html