VÄRMLandDs FORNMINNEN 155 Den senare folkvandringstiden (600—800 e. Kr.) bör kanske snarare benämnas Vendeltiden efter det rika gravfältet vid Vendel i Uppland, som givit de bästa upplysningarna om denna period. Den är i Värmland ännu mindre företrädd genom fynd än föregående århundraden, och detta är så mycket mera att beklaga, som de isländska sagornas första uppgifter om våra trakter torde gälla just denna tid. Alla värmlänningar känna sägnen om Olof Trätälja, vilken för sin faders ogärningar ej vågade återvända till hans rike, utan i stället här bröt bygd, så att »snart stora härad uppstodo» och en mängd biltoga svear hit togo sin tillflykt. Har denne Olof överhuvud existerat, vilket en yngre forskare ånyo vill besvara jakande, bör detta hava infallit ungefär vid mitten av 7y:e århundradet.:” Vi påminna oss också ur sagan, huru denna händelse inle- are der den gamla Ynglinga- a N ättens överflyttning tillsydl- /— —— östra Norge; det frapperar därför onekligen, att man j där — bl. a. just i Hede- Fig. 51. Sjön Glafsfjorden. marken, Toten och Ringerike — konstaterat, att fynden från denna tid, d. v. s. 600—700-talen, visa en nära släktskap med den rika uppländska Vendelgruppen. Icke mindre egendomligt är, att det enda säkra värmländska fyndet från Olof Trätäljas dagar också måste anknytas till den högt stående, om rikedom och makt vittnande kultur, som då härskade i Uppland. Det är den i fig. 51 avbildade övre knappen till ett svärdfäste, vilket säkerligen varit mycket kostbart. Den består av ett undre parti av silver, en massiv, långoval skiva, vari ändan av svärdets grepptunga varit fästad, och ovanpå denna ett Erilar eller efter en navne af samme æt», yttrar B ; det är också onekligen märkligt, att Fernow, för vilken runstenen var okänd, antager orten varit ett jarlsäte samt benämner en närliggande ättehög »Jarle- och Konunga-grafwen». Ställets äldsta namnform synes emellertid varit Hjorsberg, Hjortsberg, Hiersbiergh [Fernow sid 177 (113), 227 (142) och äldsta jordeboken], och enl. ben. upplysning av prof. von Friesen kan ordet: Jarl icke härledas ur den urnordiska formen: ErilaR. 1 Läsaren hänvisas här till B. Nerman, Svärges älsta konungalängder som källa för svensk historia. Uppsala 1914.