VÄRMLANDS FORNMINNEN 175 TInledning eller Utkast till Wermelands allmänna historia i § 12 behandlar »Lemmningar efter hedendomen uti IWermeland». Detta kapitel är emellertid av föga värde, och hos Ekman, Wärmeland i sit ämne och i sin upodling (Upsala 1765) ägnas ej heller stort utrymme åt fornminnena. Betydligt utförligare är då Björkman i sin Beskrifning öfver Wermtand (Carlstad 1842), som i tvenne kapitel behandlar »Äldsta minnesmärken från forntiden» (sid. 139—148) samt »Äldre anmärkningsvärda ställen och orter» (sid. 148—153); väsentligen upprepar han dock härvid Fernow. Av större betydelse i antikvariskt hänseende är Ludvig Borgströms Berättelse öfver en resa i Vermland sommaren 1845 (tr. Karlstad 1915 i del XIII af Medd. fr. Värml. Naturhist. och Fornm. fören). En synnerligen viktig källa är prostens i Kila, teol. doktor Anders Lignells »Carlstads Stifts Fornminnen», en tjock handskriven foliovolym, som nu förvaras i Kristinehamns realskolas bibliotek. Lignell, som av Vitterhetsakademien fått överinseende över stiftets fornlämningar, utsände med anledning därav år 1836 formulär till prästerskapet i församlingarna, där varje sockens minnesmärken från hedna- och katolska tiden skulle antecknas. Dessa blevo sedan sammanbundna till en »Antikvarisk jordebok» för Värmland och Dal, och det var Lignells avsikt att överlämna densamma till Karlstads Gymnasiebibliotek; i stället har den med större delen av Lis övriga litterära samlingar hamnat i Kristinehamn. I denna volym ingå även fragment av en av L. planerad antikvarisk beskrivning av Karlstads stift samt avritningar av fornsaker i L:s ägo, såsom närmare kan inhämtas av min uppsats: »En bortglömd källa till Värmlands antikv. topografi» i Fornvännen innev. år. — N. G. Djurklou, vilken såsom antikvitetsintendent åren 1866—67 genomreste Värmland (dock ej norra delen och Bergslagen), har haft den största nytta av dessa Lignells förarbeten. Man märker detta väl genom ett jämförande studium av de senare och Djurklous båda reseberättelser: Bidrag till östra och vestra Vermlands antikvariska topograjfi, vilka nu förvaras i handskrift i Vitterhetsakademiens arkiv i Stockholm. Många nya värdefulla uppgifter äro emellertid tillkomna genom Djurklou, och framför allt är det hans stora förtjänst att först hava givit en systematiskt ordnad framställning av Värmlands förhistoriska minnesmärken. Till stor del återgå också de uppgifter om de fasta fornlämningarna, som ovan meddelats, på honom, och det är att beklaga, att han icke fullföljde sin avsikt att utgiva sina undersökningar av trycket. Huvudsakligen efter Djurklou uppräknar sedan H. Kjellin varje sockens fornminnen i 5:e bandet av »Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning» (utg. av Kempe-Apelqvist-Sjögren; Sthlm 1915). Till slut böra här nämnas de av E. D(auntlgre)n författade: Antigvariska anteckningar om Näs härad i Wermland i tidskriften Runa 1865, s. 26 ff. samt framlidne distriktsföreständaren Fr. Carlssons Fornminnesmärken i IlWäse socken, vilken skrift inlämnades år 1907 till Vitterhetsakademien och där förvaras i manuskript. Enstaka arkeologiska notiser förekomma naturligtvis i de talrika lokalhistoriska arbeten, som finnas från Värmland, men alla dessa kunna icke här anföras. För bättre kännedom om stenåldern hänvisas läsaren till mitt arbete: Värmlands stenålder (tryckt Karlstad 1914 i Medd. XII från Värmlands Naturhist. och Fornm. fören.), där utförliga litteraturanvisningar givas. Dock bör anmärkas, att fvnduppgifterna för föremålen från Malön i Mellan-Fryken visat sig vara oriktiga; de funna sakerna härröra i stället från andra orter i Sunne och delvis även andra socknar i Fryksdalen. Under de två och ett halvt år, som förflutit efter detta arbetes tryckning, hava vidare icke mindre än 116 nya stenåldersfynd av nästan alla gängse typer kommit till min kännedom, och de visa bl. a., att trakten omkring Frykensjöarna varit en tidigt och talrikt befolkad bygd; så ock Visnums härad. Likaså får det där uppgivna antalet hällkistor (56) ökas med åiminstone ett 15-tal. För brons- och järnåldern kan icke all genomgången litteratur här anföras; Värmland direkt beröra endast O. Montelius: Bronsåldern i norra och mellersta Sverige (i Anti-