214 SIXTEN SAMUELSSON dagligen, och redan från år 1584 fanns en särskild brukspredikant. Vid Fors förekom tillverkning av harnesk, bössor och plåtar. Från hertig Karls tid är vidare att anteckna anläggandet av städer, d. v. s. privilegierandet av gamla handelsplatser, Karlstad (1584) och Filipstad (1611). Senare tillkom Kristinehamn (1642). Även här är det en »utveckling av näringslivet», som i första hand betingades av ett statsintresse och för bönderna innebar olägenheter av många slag, vartill vi återkomma i det följande. Karls styrelse, först som hertig (1568—92) och sedan som Sveriges regent och konung, har otvivelaktigt i många avseenden varit välgörande för Värmland, men den kom också med nya band på bondens näringsfrihet och nya bördor. Om nya dagsverken är redan talat. Att döma av de många förordningarna härom hava tionden av spannmål nu börjat utkrävas mycket noggrannare. Skattesäden avsattes på åkern och skulle enligt 1570 och 1573 års förordningar med skaften införas i tiondeladan, men enligt föreskrifter andra år skulle den föras till bondens lada och avtröskas där, innan den inlades i kyrkohärberget. Prästerna skulle med hjälp av kyrkovärdarna övervaka, att allt gick rätt till, och över tiondena föra längder, vilka sedan överlämnades till fogden, som i sin tur redovisade för kammaren. Försnillningar förekommo ständigt, och särskilda åtgärder prövades. Så förekom, att ryttare utsändes för att avsätta tiondesäden på åkern och sedan avtröska den. — Kännbart för det sädesfattiga Värmland var nog, att tiondespannmålen delvis utfördes. Hertigen måste också ibland låna bönderna utsäde. De ständiga krigen medförde också nya skatter eller gärder. En sådan betalades av Värmland 1581 med 830 marker penningar och 45 läster osmundsjärn och 1589 en annan, som utgick med 7 mark, 5*/2 öre för varje skattebonde, 5 mark, 1 öre för kronobonde och 3 mark, 6 öre, 18 penningar av frälsebonde, allt betydliga summor i jämförelse med skatterna på Gustav Vasas tid, då penningvärdet emellertid var högre. Stundom hände det dock, att hertigen underlät att i hertigdömet upptaga gärder, som bestämts för hela riket. Under Karl IX:s sista regeringsår (1611) utbröt ett nytt krig med Danmark, som blev direkt kännbart