Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Det sista århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS HISTORIA 265
riket (1915), och lägre siffra har f. n. endast ett län, Gottlands
med 187.’ Äktenskapsfrekvensen är relativt något högre.
Till följd av ovan nämnda, samverkande omständigheter sjönk
länets folkmängd under 1880-talet och utgjorde 1890 253,300.
Under de följande 25 åren hava ökning och minskning avlöst
varandra i oregelbunden följd, helt beroende på relativ ebb eller flod
i emigrationen, vilket som slutresultat medfört en obetydlig ökning.
Sålunda uppgick folkmängdssiffran 1895 till 252,915, 1900 till
254,284, 1905 till 255,142, 1910 till 260,135 och 1915 till 260,447.
I de föregående siffrorna om emigrationen avses endast sådana till
utrikes ort: Amerika har tagit brorslotten; några hundra hava
därtill årligen gått till Norge. Inflyttningen har alltid varit obetydlig.
Däremot har omflyttningen varit stark, och de ovan angivna
siffrorna ge ingen exakt föreställning om den starka »folkrörelse»,
som försiggått. Inom landskapet hava nämligen stora förskjutningar
ägt rum: från den egentliga landsbygden till städer och
industrisamhällen. Så har stadsbefolkningen ökats från 9,963 år 1865
till 37,846 1915, medan lantbefolkningen, trots ökningen inom
industriorterna, sjunkit från 249,649 till 222,601. I allmänhet är
befolkningen i avtagande inom de socknar, där jordbruket är
avgjort övervägande, medan socknar med industrisamhällen visa
tillväxt. I följande tabell äro dessa förhållanden under de sista
25 åren något belysta. De kursiverade socknarna innesluta
industri- och municipalsamhällen.
1890 1900 1915
Gåsborn (Färnebo härad) . . . . 2,059 1,660 1,353
Kroppa » » ....2,716 2,912 4,071
Väse (Väse härad). .......4,405 4,173 3,797
Frykerud (Kils härad). .. . . -3,472 3,172 2,790
Ransäter » » ......4,009 4,551 5,453
Grava (Karlstads härad) ....5,779 6,556 7,333
Segerstad (Grums härad) . . . . 1,096 937 762
Köla (Jösse härad). . ...... 2,769 a2a,711 2,526
Norra Råda (Älvdals härad). . 7,281 8,440 9,650
Lysvik (Frykdals härad). . .. 4,188 3,945 3,300
1 Jämför s. 266—67. Motsvarande siffror äro i Frankrike 188 (1913), i Tyskland 268
(1914) och i Ryssland 433 (1911).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0273.html