- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del I /
265

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands historia av Sixten Samuelsson - Det sista århundradet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMLANDS HISTORIA 265 riket (1915), och lägre siffra har f. n. endast ett län, Gottlands med 187.’ Äktenskapsfrekvensen är relativt något högre. Till följd av ovan nämnda, samverkande omständigheter sjönk länets folkmängd under 1880-talet och utgjorde 1890 253,300. Under de följande 25 åren hava ökning och minskning avlöst varandra i oregelbunden följd, helt beroende på relativ ebb eller flod i emigrationen, vilket som slutresultat medfört en obetydlig ökning. Sålunda uppgick folkmängdssiffran 1895 till 252,915, 1900 till 254,284, 1905 till 255,142, 1910 till 260,135 och 1915 till 260,447. I de föregående siffrorna om emigrationen avses endast sådana till utrikes ort: Amerika har tagit brorslotten; några hundra hava därtill årligen gått till Norge. Inflyttningen har alltid varit obetydlig. Däremot har omflyttningen varit stark, och de ovan angivna siffrorna ge ingen exakt föreställning om den starka »folkrörelse», som försiggått. Inom landskapet hava nämligen stora förskjutningar ägt rum: från den egentliga landsbygden till städer och industrisamhällen. Så har stadsbefolkningen ökats från 9,963 år 1865 till 37,846 1915, medan lantbefolkningen, trots ökningen inom industriorterna, sjunkit från 249,649 till 222,601. I allmänhet är befolkningen i avtagande inom de socknar, där jordbruket är avgjort övervägande, medan socknar med industrisamhällen visa tillväxt. I följande tabell äro dessa förhållanden under de sista 25 åren något belysta. De kursiverade socknarna innesluta industri- och municipalsamhällen. 1890 1900 1915 Gåsborn (Färnebo härad) . . . . 2,059 1,660 1,353 Kroppa » » ....2,716 2,912 4,071 Väse (Väse härad). .......4,405 4,173 3,797 Frykerud (Kils härad). .. . . -3,472 3,172 2,790 Ransäter » » ......4,009 4,551 5,453 Grava (Karlstads härad) ....5,779 6,556 7,333 Segerstad (Grums härad) . . . . 1,096 937 762 Köla (Jösse härad). . ...... 2,769 a2a,711 2,526 Norra Råda (Älvdals härad). . 7,281 8,440 9,650 Lysvik (Frykdals härad). . .. 4,188 3,945 3,300 1 Jämför s. 266—67. Motsvarande siffror äro i Frankrike 188 (1913), i Tyskland 268 (1914) och i Ryssland 433 (1911).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free