264 SIXTEN SAMUELSSON tack vare nya metoder en vida bättre avkastning och är fortfarande en av landskapets huvudnäringar, så till vida, att den ger sysselsättning och livsuppehälle åt en god del av invånarna. Dock har jordbruksbefolkningen under de senaste årtiondena oavbrutet avtagit. Skogsbruket och den därav beroende trävaruindustrin spela fortfarande en central roll i Värmlands ekonomiska liv, icke minst genom de många tillfällen till biförtjänster på skilda sätt, som de ge åt många av småbrukarna. Värmlänningarna äro ju också kända över hela vårt land som utomordentligt duktiga skogsarbetare. Bergsbruket och järnhanteringen spela däremot numera en relativt underordnad roll, och de gamla hyttorna och bruken äro för länge sedan nedlagda. I stället har den moderna stor: industrien, särskilt inom metallindustrien koncentrerad till ett fåtal verk, blivit en huvudnäring. Värmlands befolkning, som vid sekelskiftet 1800 uppgick till 135,400,* tillväxte under förra hälften av århundradet raskt och var 1840 195,500, 1860 247,200 och 1867 264,400. Därefter följde ett kortvarigt bakslag till följd av de kända och svåra nödåren 1867—69. Emigrationen, vilken pågått sedan flera år tillbaka, antog först nu några större dimensioner och steg, från resp. 690 och 735 1866 och 1867 till 1,911 år 1868 och 3,438 1869, samt medförde en folkminskning, som dock var obetydlig till följd av det ännu stora nativitetsöverskottet. År 1870 var folkmängden sålunda 260,400 eller ungefär detsamma som nu. Under 1870-talets »goda tider» sjönk emigrationen raskt de första åren (598 1874) för att sakta stiga mot årtiondets slut (1,497 1879). Folkmängden ökades och var 1879 271,158, en siffra, som sedan dess icke uppnåtts. Under »de dåliga tiderna» på 1880-talet kom det åter flod i emigrationsvågen med en utvandring av ända till 4,500 om året. Härav följde åter en sjunkande folkmängdssiffra, vartill bidrog det minskade nativitetsöverskottet, som vissa år under 1870-alet betydligt översteg 4,000, år 1885 ännu var 3,000 men i slutet av 1890-talet under 2,000. Nativiteten är också i Värmland abnormt låg, 193 på 10,000 inv. (1915) mot 216 i 1 I denna liksom följande siffror upptages länets folkmängd; jämför ovan s. 257, not 2.