282 E. G. LILLJEBJÖRN lan och försöka mildra eller avhjälpa det. Han utövade så stor välgörenhet, att han vid sin död ej efterlämnade någon förmögenhet. Av Bjurbäcks omfattande skriftställarverksamhet nämnes här blott det mest betydande, som utgöres av översättningar. Så har han tolkat Shakspeares Hamlet och Kung Lear, Ossians sånger, Klopstocks Messias och Schillers Cabale und Liebe. Till sin personlighet tycks Bjurbäck haft starkt släkttycke med Franzén. Gemensamt för dem båda var det älskliga, tilldragande i anblicken, det välvilliga och kärleksfulla hjärtelaget, det rena och kyska i levernet, gemensam också den lätt uppbrusande men snart blidkade häftigheten. Den sistnämnda lynnessvagheten förledde en gång Bjurbäck till ett utfall mot skalden Leopold, vilket djupt sårade denne. Leopold hade i en uppsats kallat Shakspeare »litteraturens skogsmänniska». Harmen över detta uttryck kom Hamletsöversättaren att i en skrift över den engelske skalden förklara skogsmänniskor för »djur av ädlare art än hovapor». Årsbarn med Bjurbäck var Penr Kölmark, f. 1750 i Karlskoga, d. 1839, lektor i Karlstad och sedan kontraktsprost, först i Nordmarken, sedan i Fryksdalen, blev teologie doktor och fick professors titel. Han var liksom Bjurbäck filosof av Lockes skola, men tog intryck av både Wolff och Kant. Genom sin lärobok Utkast till en systematisk afhandling i theoretiska och praktiska philosophien utövade han icke ringa inflytande. Bland hans lärjungar på skolbänken var Erik Gustaf Geijer. Att även Esaias Tegnér studerat honom, och det så tidigt som vid föga mer än 10 års ålder, se vi av den blivande skaldens brev till brodern Elof, dateradt den 15 februari 1793. Det heter där: »Om du har Kölmarken hos dig, så skick honom ändteligen hit med nästa post». Det arbete som avses är Inledning till philosophien och moralen. Knut Lilljebjörn, f. 1765 på Odenstad i Gillberga, d. 1838 i Karlstad, fänrik och egendomsägare, blev bekant som sedeskildrare, men först långt efter sin död. Hans arbete Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelse-