Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Det nya statsskickets tid
- A. 1800-1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 E. G. LILLJEBJÖRN
som hart när oöverträffade mästerstycken. För Flora svecica
erhöll han av Vetenskapsakademien den över Linné slagna
minnespenningen i guld. Berömd är även hans geologiska avhandling
Om svenska jordens bildning.
Men, som ovan sagts, var han ej blott botaniker. Hans
intressen och arbeten omfattade nära nog hela den terrestra
fysiken. Före sitt 30:de år hade han gjort fem vetenskapliga resor
till Lappland, varvid dess flora grundligt studerades men också
dess övriga naturförhållanden. Så blevo hans mätningar av
fjällhöjder, djupa källors temperaturer, ekonomiska förhållanden, o. s. v.
av stor betydelse för kännedomen av dessa nordliga, då ännu
föga kända trakter av vårt land. Så förberedd, anträdde han
1811—14 en forskningsresa till Karpaterna och Schweiz, vilken
ledde till vackra resultat och gjorde honom till en europeiskt
berömd vetenskapsman. Han anses jämte Alexander v. Humboldt
som grundläggare av växtgeografien. I Vetenskapsakademien blev
han redan vid 28 års ålder ledamot, och i dess samt
Vetenskaps-Societetens i Uppsala handlingar har han författat ett stort antal
berömda uppsatser, liksom i utländska lärda tidskrifter. Han
efterträadde Thunberg som professor i Uppsala 1829 och verkade
såsom sådan till sin död 1851. Vid slutet av sin levnad började
han att syssla med homeopati och kom därigenom på spänd fot
med såväl sina kolleger i medicinska fakulteten som med
examinanderna, vilket bidrog till, att den i ungdomen och mannaåldern
berömde och uppburne vetenskapsmannen de sista åren förde ett
isolerat liv i sin botaniska trädgård och betraktades som en
sonderling av ungdomen.
Av hans avhandlingar torde ännu följande böra nämnas:
Grafisk och ekonomisk beskrivning om Kemi Lappmark 1808,
Berättelse om mätningar och observationer över Lappska fjällens
höjd och temperatur 1808, Flora Lapponica 1813, De climate et
vegetatione Helvetiæ septentrionalis 1813, Flora Carpatorum 1814,
Flora Upsaliensis 1820, Svensk Botanik T. IX—XI, 1836.
Johan Hammarin, f. 1786 i Karlstad, d. 1850, prost och
kyrkoherde i Färglanda, är framför allt bekant genom sitt arbete
Carlstads stifts herdaminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0302.html