- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del I /
294

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn - Det nya statsskickets tid - A. 1800-1850

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 E. G. LILLJEBJÖRN som hart när oöverträffade mästerstycken. För Flora svecica erhöll han av Vetenskapsakademien den över Linné slagna minnespenningen i guld. Berömd är även hans geologiska avhandling Om svenska jordens bildning. Men, som ovan sagts, var han ej blott botaniker. Hans intressen och arbeten omfattade nära nog hela den terrestra fysiken. Före sitt 30:de år hade han gjort fem vetenskapliga resor till Lappland, varvid dess flora grundligt studerades men också dess övriga naturförhållanden. Så blevo hans mätningar av fjällhöjder, djupa källors temperaturer, ekonomiska förhållanden, o. s. v. av stor betydelse för kännedomen av dessa nordliga, då ännu föga kända trakter av vårt land. Så förberedd, anträdde han 1811—14 en forskningsresa till Karpaterna och Schweiz, vilken ledde till vackra resultat och gjorde honom till en europeiskt berömd vetenskapsman. Han anses jämte Alexander v. Humboldt som grundläggare av växtgeografien. I Vetenskapsakademien blev han redan vid 28 års ålder ledamot, och i dess samt Vetenskaps-Societetens i Uppsala handlingar har han författat ett stort antal berömda uppsatser, liksom i utländska lärda tidskrifter. Han efterträadde Thunberg som professor i Uppsala 1829 och verkade såsom sådan till sin död 1851. Vid slutet av sin levnad började han att syssla med homeopati och kom därigenom på spänd fot med såväl sina kolleger i medicinska fakulteten som med examinanderna, vilket bidrog till, att den i ungdomen och mannaåldern berömde och uppburne vetenskapsmannen de sista åren förde ett isolerat liv i sin botaniska trädgård och betraktades som en sonderling av ungdomen. Av hans avhandlingar torde ännu följande böra nämnas: Grafisk och ekonomisk beskrivning om Kemi Lappmark 1808, Berättelse om mätningar och observationer över Lappska fjällens höjd och temperatur 1808, Flora Lapponica 1813, De climate et vegetatione Helvetiæ septentrionalis 1813, Flora Carpatorum 1814, Flora Upsaliensis 1820, Svensk Botanik T. IX—XI, 1836. Johan Hammarin, f. 1786 i Karlstad, d. 1850, prost och kyrkoherde i Färglanda, är framför allt bekant genom sitt arbete Carlstads stifts herdaminne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free