Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Det nya statsskickets tid
- A. 1800-1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET LITTERÄRrRa VäÄäkrmMLlLAanDdD 295
Lars Magnus Enberg, f. 1787 i Millesviks socken, d. 1865
i Stockholm, lektor, titulärprofessor, var filosof, men mera känd
som ungdomslärare och författare av läroböcker. Han erhöll tre
gånger Svenska akademiens stora pris för arbeten på prosa och
invaldes till medlem av detta samfund efter sin gynnare och
beskyddare Nils von Rosenstein. Han fick i uppdrag av akademien
att å dess vägnar författa en Svensk språklära och sålunda
fullgöra en uppgift, som Gustav III hade ålagt denna sin stiftelse.
Arbetet utfördes på ett sätt, som för sin tid kan anses lyckat.
Enberg verkställde också med framgång en metrisk översättning
av en berömd engelsk dikt.
Johan Wilhelm Lidén, f. 1797 i Sunne, d. 1862 i
Stockholm, läkare, forskade i Dalarnas äldre historia. Av hans
Berättelser ur Stora Kopparbergets historia är endast början
offentliggjord.
Gustaf Svanberg, f. 1802 på Anneberg, Värmlands Näs,
d. i Uppsala 1882, professor, astronom, var en högt begåvad
man.
Som lärare var han ett mönster i reda och klarhet. Men det
var i synnerhet genom personligt umgänge, som han inverkade på
de ungas såväl studier som framgång i livet. Han hade en
ovanlig förmåga att samla ungdom omkring sig och att säkert
bedöma vars och ens begåvning och karaktär. Mången yngling
har förts till sin rätta plats i livet genom att lyda hans faderliga
råd, ej sällan åtföljt även av hjälp. Som inspektor för Värmlands
nation 1845—52 och för Östgöta 1852—75 var han synnerligen
högt uppburen av ungdomen. Värmlands nation hade endast 6
stipendier 1845 men 16, då han 1852 lämnade den. Genom långa
resor i utlandet var han i vänskap förbundecn med de flesta
astronomer i Europa, och de unga, som sökte utbildning i denna
vetenskap, förskaffade han genom dem anställning vid de förnämsta
observatorierna, särskilt i Pulkova.
Som ledamot i fakultet och konsistorium steg hans anseende
flytelserikaste och ledande mannen vid universitetet.
När han som t. f. observator och prefekt började sin verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0303.html