DET LITTERÄRrRa VäÄäkrmMLlLAanDdD 295 Lars Magnus Enberg, f. 1787 i Millesviks socken, d. 1865 i Stockholm, lektor, titulärprofessor, var filosof, men mera känd som ungdomslärare och författare av läroböcker. Han erhöll tre gånger Svenska akademiens stora pris för arbeten på prosa och invaldes till medlem av detta samfund efter sin gynnare och beskyddare Nils von Rosenstein. Han fick i uppdrag av akademien att å dess vägnar författa en Svensk språklära och sålunda fullgöra en uppgift, som Gustav III hade ålagt denna sin stiftelse. Arbetet utfördes på ett sätt, som för sin tid kan anses lyckat. Enberg verkställde också med framgång en metrisk översättning av en berömd engelsk dikt. Johan Wilhelm Lidén, f. 1797 i Sunne, d. 1862 i Stockholm, läkare, forskade i Dalarnas äldre historia. Av hans Berättelser ur Stora Kopparbergets historia är endast början offentliggjord. Gustaf Svanberg, f. 1802 på Anneberg, Värmlands Näs, d. i Uppsala 1882, professor, astronom, var en högt begåvad man. Som lärare var han ett mönster i reda och klarhet. Men det var i synnerhet genom personligt umgänge, som han inverkade på de ungas såväl studier som framgång i livet. Han hade en ovanlig förmåga att samla ungdom omkring sig och att säkert bedöma vars och ens begåvning och karaktär. Mången yngling har förts till sin rätta plats i livet genom att lyda hans faderliga råd, ej sällan åtföljt även av hjälp. Som inspektor för Värmlands nation 1845—52 och för Östgöta 1852—75 var han synnerligen högt uppburen av ungdomen. Värmlands nation hade endast 6 stipendier 1845 men 16, då han 1852 lämnade den. Genom långa resor i utlandet var han i vänskap förbundecn med de flesta astronomer i Europa, och de unga, som sökte utbildning i denna vetenskap, förskaffade han genom dem anställning vid de förnämsta observatorierna, särskilt i Pulkova. Som ledamot i fakultet och konsistorium steg hans anseende flytelserikaste och ledande mannen vid universitetet. När han som t. f. observator och prefekt började sin verk-