DET LITTERÄkra VärmLand 307 Ännu levande vetenskapsmän av värmländsk börd. Magnus Nyrén, f. 1837 i Brunskog, verkligt statsråd, astronom, var under många år anställd vid och slutligen v. direktör för ryska centralobservatoriet i Pulkova och intager en synnerligen framskjuten ställning bland samtidens astronomer. Hans doktorsavhandling belönades med första priset vid 1869 års promotion i Uppsala, och ett flertal viktiga astronomiska skrifter av honom tillhöra de yppersta i sitt slag. Hugo Hildebrand Hildebrandsson, f. 1838 i Stockholm, professor, meteorolog, har författat talrika arbeten dels på svenska, dels på franska, tyska och engelska. Han har grundlagt den meteorologiska institutionen och professuren i Uppsala. Från 1882 till 1907 deltog han i den internationella meteorologiska kommitténs arbeten och var från 1899 till 1907 dess sekreterare. Per Adolf Geijer, f. 1841 å Uddeholm, professor, filolog, har i främsta rummet ägnat sig åt romanska språken. De flesta av hans skrifter beröra franska språket och litteraturen. Johan Erik Berggren, f. 1843 i Grums, professor och domprost i Uppsala, teolog, har av trycket utgivit kyrkohistoriska och moralteologiska arbeten. Klas Mauritz Linroth, f. 1848 i Övre Ullerud, generaldirektör, läkare, har i främsta rummet ägnat sin verksamhet och sitt skriftställarskap åt hälsovården. Karl Reinhold Geijer, f. 1849 i Nyed, professor, filosof, har utgivit både filosofiska, estetiska och pedagogiska arbeten. Johan Gustaf Edgren, f. 1849 i ÅÄmål, professor, läkare, har författat åtskilliga medicinska skrifter. Erik Henrik Lind, f. 1849 i Färnebo, andre bibliotekarie, bibliograf och språkman, har utgivit Värmlands nations historia och andra skrifter. Adolf Gotthard Norben, f. 1854 i Östra Emtervik, professor, språkforskare, har utövat en alsterrik, mångsidig och i flera avseenden vägbrytande verksamhet som författare, framför allt på det nordiska språkstudiets område. Hans gradualavhandling gällde Fryksdalsmålets ljudlära. Två av hans mest betydelse-