306 E. G. LILLJEBJÖRN ’begagnat landsmålet, både på vers och prosa; han är således en efterföljare såväl till Fredrik Dahlgren som till Djurklou, vilken, ehuru närking till börden, i sina sagor visat sig vara en insiktsfull kännare av värmlandsmålet. Erland Lagertlöf, f. 1854 i Kristinehamn, d. 1913 i Lund, lektor, syssling till Selma, utgav ett häfte dikter, men vann framför allt framgång genom sina utmärkta översättningar från antiken. Hans tolkningar av Theokritos idyller, Homeros Odyssé och Juvenalis satirer ha alla blivit prisbelönta. Oscar Stjerne, f. 1873 i Fryksände, publicist, blev under pseudonymen »Jong på Hea» bekant för dikter, som påminde om Frödings stil. Sedan har han utgivit flera diktsamlingar, varibland kunna nämnas Visor och vers samt Sol och snö. Johan Bergman, f. 1864 i Tydie på Dal, lektor, filolog, har utövat ett rikt och mångsidigt författarskap. Han har utgivit dikter både på svenska och latin, översatt fornkristna hymner, Plinius d. y., Rousseaus Emile m. m. Av hans arkeologiska skrifter må nämnas Pompeji. Tillsammans med E. Svensén har han utgivit Världshistorien berättad , för folket. Dessutom härröra från honom Fig. 82. Johan Viralis flera skrifter på nykterhetsrörelsens område. Äbraham Norströnm. . Johan Vitalis Abraham Norsttröm, f. 1856 i Åmäl, d. 1916 i Göteborg, professor där i filosofi, en av de aderton i Svenska akademien, betecknar en ny epok i den svenska filosofiens utveckling. Ingen av våra filosofiska tänkare utövade under det senaste årtiondet ett sådant inflytande på den allmänna meningen. Bland de mest betydande produkterna av hans penna må nämnas Ellen Keys tredje rike och Religion och tanke. Anders Herman Lunpdström, f. 1858 i Filipstad, d. 1917, professor och domprost i Uppsala, har som kyrkohistoriker haft stor betydelse både genom egna arbeten och genom att energiskt göra kravet på modern historisk kritisk metod gällande. Särskilt beträffande utforskandet av svenska kyrkans historia kan med honom ett nytt skede sägas ha begynt.