Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Några män, som, ehuru ej tillhörande det litterära Värmland, dock genom sitt snille spritt glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET LITTERÄRaå VärkmLand 309
Då hans fader 1816 blev föreståndare för
bergsprängningsarbetena vid Forsviks station av Göta kanalbygget, antogos hans
söner, Nils och John, den förre 14- och den senare 13-årig till
elever vid kanalbygget. År 1820 befordrades Nils till nivellör och
ådrog sig greve v. Platens uppmärksamhet för sin ovanliga
begåvning och duglighet. Han blev 1823 underlöjtnant vid
ingenjörkåren och transporterades 1830 till kapten vid flottans mekaniska
kår, vid vilken han 20 år senare avancerade till överste. Med
undantag av en studieresa till England 1832 var han hela denna tid
sysselsatt med utförandet av våra förnämsta kanalbyggnader. Vid
Göta kanal erhöll han allt större uppgifter, tills han under 4 år
som chef utförde hela linjen från Asplången till Östersjön.
Sedermera utförde han efter vartannat kanalerna Ström—Stallbacka,
Säffle kanal och kanalerna vid Karlstad och Albrektssund.
Under tiden uppgjorde han planen till det för den tiden nästan
oerhörda arbetet av Trollhätte nya kanal och slussar, vilket utfördes
på 6 år 1838—44. Därpå följde byggandet av Nya slussen i
Stockholm och ordnandet av Karl Johans torg där bredvid.
Slutligen byggde han i Finland kanalen mellan Finska viken och den
150 fot däröver liggande sjön Saimen. Efter dess fullbordan
ville han draga sig tillbaka till privatlivet på sin gård, Nygård,
men ännu återstodo hans viktigaste arbeten, placeringen och
byggandet av Sveriges första statsbanor. Sedan i slutet av 1854
anslag beviljats, utnämndes han till chef för statens
järnvägsbyggnader med självständig, nästan diktatorisk myndighet. Den plan
han uppgjort blev efter hårda strider mellan lokala intressen
slutligen genomförd. Arbetet på södra och västra stambanorna
börjades den 1 april 1855, och 1862 var hela västra stambanan
färdig och den södra från Malmö till Älmhult. Nu hade han uppammat
skickliga baningenjörer, begärde och erhöll avsked och belönades
med den sällsynta utmärkelsen Vasaordens storkors i briljanter.
I adligt stånd hade han upphöjts 1854 och i friherrligt 1860.
Under sina sista år arbetade han av intresse för saken som
»förste ingenjör» under sin son vid byggandet av Dalslands kanal.
På stationsplanen i Stockholm står hans bildstod.
Jonn Ericssos, f. vid Långbanshyttan 1803, d. i New York 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0317.html