310 E. G. LILLJEBJÖRN Redan som gosse var det hans käraste syselsättning att rita och utföra små modeller av maskiner. Vid 13 års ålder blev han jämte sin broder elev vid Göta kanalbygget och uppmärksammades genast av greve v. Platen för sina ritningar och utkast, så att han efter några månaders övning fick den maktpåliggande uppgiften att utstaka grävningsarbetet för 600 man. Han var ännu så liten till växten, att han måste stå på en pall för att kunna se i avvägningsinstrumentet. Under lediga stunder studerade han på egen hand matematik och mekanik, i vilka vetenskaper han alltfort var väl bevandrad. År 1820 ingick han vid Jämtlands fältjägare samt efter avlagd lantmäteriexamen vid avvittringsverket i Norrland och deltog med iver i landets kartläggning. Men samtidigt sysslade han med uppfinningar, varav följden blev den sedan så berömda varmluftsmaskinen. För att bereda framgång åt denna tog han avsked från regementet som kapten och flyt- Fig. 83. John Ericsson. tade till London. Där konstruerade han fläkten för ökan- det av draget på lokomotiven och fick ett lokomotiv utfört, där denna var anbringad. Vid en hastighetstävlan hade detta den största hastigheten, och priset tilldelades honom, men han avstod det åt sin medtävlare, den berömde Stephenson, emedan en olyckshändelse med ångpannan nödgat honom att stoppa kort före slutet av tävlingen. Sedermera arbetade han med förbättringar av sin kalorikmaskin och gjorde sin största uppfinning propellern. Omsider anordnade han en uppvisning av dessa märkliga nyheter inför amiralitetslorderna, vilka trots det i allo lyckade försöket kasserade såväl kalorikmaskinen som propellern, såsom det påstods av avund mot främlingen. Han lämnade genast England och begav sig till Amerika, där han hastigt vann erkännande. Fregatten