Till frågan om Läseriet i sydvästra Värmland under 1850-talet J. E.- Berggren.: 5gN NY PERIOD I VÄRMLANDS OCH DALS- ZLANDS religiösa historia begynte med 1850-talet, då ŞJväckelserörelser och det s. k. läseriet i större omfattfåning blevo ett moment i det värmländska folklivet. Marken hade redan förut beretts genom inflytanden från olika håll, från läsarna i Bohuslän, roparna i Västergötland, haugianismen i Norge och kraftiga väckelsepräster, såsom pastor G. L. Dahl i Dalsland, N. G. Clarholm i Väse m. fl. En centralgestalt i den religiösa väckelsen blev Peter Fjellstedt, vilkens historiska betydelse endast torde stå tillbaka för de allra största värmlänningarnas under 1800-talet, Tegnérs, Geijers, Fryxells, John Ericssons. Väckelserörelsen fick sin kanske första typiska utgestaltning i socknarna väster om Säffle kanal upp till Glafsfjorden, främst Gillberga, Långserud, Kila. Den framkallades och leddes av en dräng Jotntannes Andersson från Långserud, kallad Fjellstedts-Johannes. E. J. Ekman har i andra delen av sitt vidlyftiga arbete Den inre missionens historia (1898) på några sidor 1 Nedanstående uppsats är författad av f. d. domprosten d:r J. E. BEerggren. En påkommen sjukdom har hindrat den vördnadsvärde gamle värmlandssonen att giva uppsatsen dess slutliga redigering; denna har på uppdrag av honom verkställts av undertecknad. Lund i mars 1917. Hjalmar Holmquist.