Fig. 90. Portalöverstycke från Blomskogs forna stavkyrka. (Stat. hist. museum.) Kyrkliga minnesmärken i Värmland av Helge Kjellin. ÄR KRISTENDOMEN ALLRA FÖRST NÅDDE Jå Värmland, kan man ej med visshet uppgiva, men Jlfäredan på historieskrivaren Adam av Bremens tid B1070—80-talen) sägas dess invånare vara kristna 3och höra till Skara biskopsdöme.1 Detta antyder också, varifrån landskapet fått den nya religionen éller åtminstone varifrån huvudmissionen till Värmlands omvändelse utgått, nämligen Västergötland. Det uppgives även, att det huvudsakligast är den på 1050-talet i Värmland verksamme benediktinermunken Adalvard den äldres förtjänst, att värmlänningarna kristnats. Han blev sedermera biskop i Skara. Sannolikt har dock Kristi lära predikats i Värmland redan vid århundradets början och rätt snart efter Skara stifts tillkomst, vilket man på goda grunder vill sätta i samband med Olov Skötkonungs dop vid Husaby i Västergötland omkr. år 1008. Den, som döpte honom, var en ursprungligen engelsk präst, Jon Sigurd, vilken under den norske konungen Olav Tryggvasons regering (995—1000) varit dennes hirdbiskop eller hov- 1 Jfr s. 318—19.