KYRKLIGA MINNESMÄRKEN I VÄrRMLAND 361 skiljer sig, genom ett särskilt »bröst» (avsats) på fjädern, från den, som utmärker övriga kända svenska stavkyrkor. På grund av den rätt degenererade djurornamentiken på Blomskogs bevarade portalrester kunna de dateras till 1100-talet. Överstycket till denna, för vår kännedom om Värmlands tidiga kyrkliga konst så ytterst viktiga stavkyrkoportal påträffades år 1866 som underlag vid granrishackning för kyrkans behov. Hurudan planformen för de värmländska stavkyrkorna varit beskaffad, känner man ej; sannolikt hava de norska även härvidlag varit förebild. Om blockhuskonstruktionen — med liggande timmer och utan stående stolpar — är äldre eller yngre än stavbyggnadssättet eller kanske samtidig med detta (om ock möjligen uppträdande i skilda landsdelar), har ännu ej kunnat slutgiltigt avgöras, ehuru vissa författare, såsom Ekhoff, ansluta sig till den förstnämnda uppfattningen, på den grund att de äldsta blockhusbyggnader, vilka man trott sig kunna datera, i allmänhet förskriva sig från medeltidens senare århundraden. Södra Råda ödekyrka, vars kormålningar bära årtalet 1323, har nog härvid fått tjäna som en viktig dateringspunkt, ehuru rättvisligen torde kunna invändas, att själva byggnadssättet mycket väl kan vara äldre, även om just denna kyrka möjligen härrör från ungefär samma tid som målningarna i fråga. Planformen hos Södra Råda — ett rektangulärt långhus med 4-kantigt, smalare, lägre, rakt avslutat kor är den för de värmländska medeltida blockhuskyrkorna typiska och har synbarligen arvtagits från Norge, där de äldsta sten-kyrkorna och även de tidigaste stav-kyrkorna haft dylik.* Till Norge har plantypen i sin tur ursprungligen kommit från England, och alltså besannar det konsthistoriska materialet här den redan förut angivna uppfattningen om den ena av kristendomens huvudvägar till Värmland. Till den förut beskrivna planformen i Södra Råda ansluter sig på norrsidan om koret en samtida, rektangulär utbyggnad, sakristian, vilken med sina ytterväggar går i direkt följd med 1 I vad utsträckning Norge haft medeltida blockhuskyrkor och i så fall hurudan dessas planform varit beskaffad, har jag mig ej bekant.