KYRKLIGAa MINNESMÄRKEN I VärmLand 363 eras vid nybyggnader.* I senare tid har ej sällan den vackra, röda fjällbeklädnaden sorgligt nog ersatts av grå, olustig brädfodring, synbarligen beroende på influens från de otaliga stillösa bön- och missionshus, vilka kommit till i landskapet. Vilken planform Värmlands medeltida stenkyrkor haft, är svårt att avgöra, enär ingen dylik kyrka finnes kvar i sitt ursprungliga skick och enär hittills kända uppgifter om förut befintliga äro mycket ofullständiga. Det metodiska genomarbetandet av kyrkoarkiven skall dock säkerligen framdraga ytterligare material. Gillberga kyrka är emellertid ett bevis för att absid förekommit i landskapet. Likaså synas grundstenslämningarna efter Värmskogs äldre, nedrivna kyrka tyda på liknande absidial avslutning. Sannolikt är det Västergötland, som lånat Värmland absidformen; typen förekommer visserligen också i Norge, men där koncentrerad till sydöstra delen (det forna »Viken»), och lär där bero på inflytande söderifrån, från Danmark.” Det stora flertalet tidiga medeltidskyrkor av sten i Värmland — materialet är i allmänhet gråsten, i Gillberga även sandsten, men aldrig tegel — har dock troligen följt den norska kyrkans huvudtyp med rak koravslutning, vare sig det nu har varit ett enda rektangulärt rum, alltså koret i direkt följd med långhuset, såsom Grums hä- rads sigill utvisar — en irsk-norsk typ — eller, vilket nog är vanligast, ett långhus med lägre och smalare kor. På norskt inflytande — ehuru ej tidigt romanskt utan gotiskt — hänvisar också den 8-kantiga korform, som funnits på Nors äldsta kyrka,® uppenbarligen direkt inspiration från Trondhjems berömda oktogon. Eljest är intet medeltida polygont korslut känt från landskapet. Tresidig koravslutning är visserligen en mycket vanlig företeelse bland de värmländska kyrkorna; dock är ingen enda dylik kor- 1 Av Värmlands nuvarande 94 kyrkor (stadskyrkorna, Södra Råda ödekyrka samt Karlskoga bergslags kyrkor häri inbegripna, däremot ej Apertinskapellet i St. Kil, ej heller Huggenäs, som numera saknar kyrka) äro 32 st. korskyrkor och av dessa 25 av trä (3 med endast en korsarm) samt 7 av sten. De övriga 62 bestå av: 1 modern centralkyrka av sten samt 61 långhuskyrkor (därav 45 av sten och 16 av trä). 3 Harry Fettt, Norges Kirker i Middelalderen, Krania 1909. 3 Nors kyrkas eller, rättare sagt, kyrkors historia finnes behandlad i H. Kjellin, Grums härad, första värmlandshäftet av inventariseringsverket »Sveriges kyrkor» (under tryckning).