370 HELGE KJELLIN gravhällar har man också på sina håll — även här efter västgötsk förebild — under 1600-talet använt s. k. tumba-gravar, d. v. s. en hällkistliknande gravform med 4 kantresta sidostenar och en lockhäll. Rester av dylika tumbor hava sålunda av mig påträffats i Grums och By, varjämte gravformen, ehuru oornerad, fortlevat i Visnum til och med under 1700-talet. Av medeltida gravvårdar finnas tyvärr endast tvenne bevarade, nämligen en s. k. liljegravsten (med livsträdsmotiv) i Hammarö — dylika hava även funnits i Arvika och Ölme — samt i Blomskog en kistformad gravhäll med repstavskors, inhugget timglas och återstod av minuskelinskrift. Från 1600-talet har man, förutom av ovannämnda hälltyp, även i sydliga Värmland använt sig av små resta gravkors av sten i »solhjuls»- eller också latinsk korsform med utåt vidgande ändar, och från samma tid torde också möjligen det allmänt värmländska bruket att smycka gravplatserna med konstmässigt komponerade gravkors av smitt järn förskriva sig.* Denna sistnämnda gravprydnad — med dess egendomliga, fritt för vinden dallrande »löv» — bibehöll sig sedan till inemot 1800-talets mitt och förekommer ymnigast på Ekshärads kyrkogård, där man ännu i dag kan räkna hundratals dylika. Rörande kyrkogårdsinhägnadssättet i Värmland är ej mycket att säga; det nästan uteslutande använda är kalla gråstensmurar med understundom enkla, 4-kantiga, vitrappade portstolpar samt i något enstaka fall en välvd portal, såsom i Kristinehamn. Men vid Södra Råda ödekyrka har en ålderdomlig och egenartad inhägnadsform bibehållit sig — en stockbalk i lösa stycken, vilka hemmansvis underhållas av sockenborna. Detta inhägnadssätt, som antagligen varit rätt vanligt i landskapet, användes f. ö. ännu i dag på Näset, vid några bondgårdar i Södra Ny socken. Av medeltida arkitekturskulptur från värmländska stenkyrkor finnes endast ett prov i behåll,? och sannolikt har dylik utsmyckning varit mycket sällsynt i landskapet. Skulpturen ifråga är en s. k. tympanonsten (rundat dörröverstycke) från Botilsäter (nu förvarad i den till kolmagasin omvandlade likboden) och sannolikt 1 Ett dylikt omtalas redan 1624 i Ölme. 2 Ett gotiskt dubbelfönster av sandsten har dessutom påträffats i Väse kyrkogård; det härrör antagligen från Väse andra kyrka, som tillkom efter digerdöden (1350). Den första kyrkan var av trä.