s72 HELGE KJELLIN massanhopning av hårt brutna draperier, lagda i en mängd oroliga och f. ö. oplastiska veck. De äldsta värmländska krucifizxen — från 1200-talets mitt och senare hälft — finnas i Stavnäs och Kila; något senare äro de i By och Visnums-Kil, varjämte en starkt naturalistisk skola lämnat prov på sina särskilt revbensmarkerade Kristusfigurer i ett par av Näsets kyrkor. I Tveta finnes en hel »triumfbågsgrupp»: Kristus på kors mellan Maria och Johannes, likaså bilden av en ung präst, allt från 1300-talets början. De bevarade madonnorna förete en liknande stilförändring, som här angivits för krucifizken. Den äldsta, från Rudskoga och tiden omkr. 1175—1200, är ett inhemskt arbete, men sammanhängande med en av nordfransk skulptur (Chartres) starkt influerad, stor, svensk madonnegrupp, vars förnämsta exponent är en liten sittande madonna i Viklau kyrka på Gottland. Det franska inflytandet har förmedlats till Sverige genom cistercienserorden, som vid 1100-talets mitt i vårt land grundade flera kloster, i vilka en flitig konstverksamhet ägde rum trots de stränga förbuden för deras bildprydning. Rudskoga-madonnan bör sålunda antagligen härstamma från någon konstförfaren lekbroder i Varnhems kloster i Västergötland eller Nydala i Småland. Om franskt inflytande vittnar även en under en spetsgavlad baldakin sittande madonna från Jösse Ny (nu i Arvika museum), vilken förskriver sig från övergångstiden mellan romansk och unggotisk konst eller närmare bestämt från 1200-talets slut. Med denna madonna, vars underbart vackra, modermilda huvud här återgivits (fig. 94), och vilket osökt för tanken på den veka, franska kvinnotypen under 1200 talet, sammanhänger på det allra närmaste en frångrannkyrkan Älgå till samma museum kommen, stående madonnabild, vilken på grund av dräktens och hårets likartade behandling sannolikt är att hänföra till samme mästare. Till 1200-talets slut äro också att räkna ett par stelt sittande madonnor i Glava och St. Kil, varjämte till en gemensam grupp, om ock med inbördes något växlande tillkomsttid, kunna sammanföras madonnorna i Södra Råda, Visnums-Kil och Segerstad. Fjortonhundratalets madonna, varå värmländska prov endast finnas i ett par altarskåp, brukar framställas stående på en månskära och med en spetsoval sol-