KYRKLIGA MINNESMÄRKEN 1 VÄRMLAaAND 75 Us som är det äldsta och konstnärligaste samt ensamstående — Visnum-mästaren, som gjort skåpen i Visnum, Visnums-Kil, Rudskoga och Södra Råda — samt Fryksändemästaren, vilken snidat dem i Fryksände, Hammarö, Ekshärad och väl även Norra Ny, vilket senare jag dock ej haft tillfälle se. På några av dessa altarskåp äro flyglarna (de över mittdelen, corpus, stängbara dörrarna) försedda med målningar, t. ex. i Gräsmark, där de olika målade bildscenerna äro försedda med landskapsbakgrunder, som påminna om finska medeltidsmålerier. I Ekshärad och Hammarö äro flygelmålningarna från resp. 1600- och 1700-talen. Med dessa altarskåp sammanhänger ett i Övre Ullerud bevarat, ehuru tyvärr rätt illa åtgånget relikskåp, desto mera märkligt, som det antagligen är det enda av detta slag i hela vårt land. Det härrör från sengotisk tid och har den vanliga altarskåpsindelningen, men såväl corpus som flyglar äro uppdelade i ett stort antal fack, vari reliker i form av helgonben, enligt fordom påsatta, präntade pergamentslappar, här skola hava visats. Till skillnad från de värmländska altarskåpen är överstycket här spetsgavlat och har varit försett med numera trasigt, gotiskt bladverk. Understycket (predellan) visar i målning ett Kristushuvud mellan tvenne rankor. Även dörrarnas utsidor hava målningar. Av övriga medeltida kyrkoinventarier må främst nämnas dopfuntarna, vilka fordom haft sin plats nere i kyrkan vid västingången och i vilka den, som skulle döpas, brukade nedsänkas. Det är först i senare tid funtarna uppflyttats i koret. Den allra äldsta i Värmland — i Gillberga — torde förskriva sig redan från 1000-talet, d. v. s. från den ursprungliga kyrkans tillkomst. Den är av gråsten, ytterst råhuggen, och av den runda, oornerade cuppan finns endast den jämnt avslagna halvan i behåll. Foten är låg, 4-sidig men med uppåt avfasade hörn. Både skål och fot äro försedda med avtappningshål. En hel del andra återgå till 1100-talet, t. ex. Blomskogs med liggande livsträdsmotiv ornerade funt — en ren överflyttning av en västgötsk liljegravstens motiv till den runda, tunna täljstensskålen* — samt Botilsäters till Stat. hist. museum 1 Till samma grupp som denna böra även Skillingmarks och Östervallskogs närbesläktade men enklare dopfuntar räknas, likaså också de kanske något senare funtarna i Svanskog och Älgå.