Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands ortnamn av Adolf Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 ADOLFf NOREEN
av Persby, Pålsby o. d. Däremot hör icke sockennamnet Dalby
hit, ty detta hette förr Dalbo och betydde ’dalboarnas (bygd)’.
Till vår egentliga medeltid (1000—1500) höra de ytterst
talrika namnen på -rudh ’röjning’, ett ord som även uppträder
osammansatt såsom Rud och som första led i Rudskoga samt har
biformen Råda (Rudha i Visnum 1346, i Älvdalen 1540). Före
-rudh nämnes än rödjaren, t. ex. i Ölserud (Öluärsrudh 1354)
av Ölver, Glumserud (Väse) av Glum, Ragnilsrud (Sillerud) av
Ragnhild, Skinnerud (Sunne) av skinnare ’garvare’, Bammerud
(Botilsäter) av bambare ’trumslagare’; än något som karakteriserar
terrängen, t. ex. Långserud vid sjön Lången, Sillerud vid Silen,
Visterud (Ö. Ämtervik) vid Visten, Utterud (Nor) ’den uttare,
d. v. s. yttre, röjningen’. Vad förra leden i sockennamnet
Högerud (Huderudh 1540) är, vet man ej. Hit hör icke Frykerud,
som är en omtydning av Frykahäridh (1389), där härad står i
betydelsen ’socken’ liksom i Ekshärad (Ekes- omkr. 1375) av eke
’ekskog’ och det ovan nämnda Väshärad (samt det nedan s. 385
nämnda Ylmahärad). Att ej heller Ullerud hör hit, hava vi redan
ovan sett.
I det hela samtidiga med de nyssnämnda äro namn, som
innehålla ordet bod i betydelserna ’fäbod’, ’jaktbod’ och ’sjöbod’, t. ex.
sockennamnet Boda ’bodarna’, Sälboda (Gunnarskog) av säl ’säter’,
Boberg (Sunne), och de dock väl delvis något äldre på -tun ’gård,
gärde’, t. ex. Älgtån (Sillerud; Elghtuna 1397), Apertin (St. Kil;
Apuwrtun 1540), troligtvis ursprungligen samma namn som det
norska Apeltun ’gård med aplar’ (jfr det danska Abildgaard),
vidare de på -säter, t. ex. Eskilsäter (Äskesäther 1386) av äske
’askskog’, Botilsäter (på 1400-talet Bödelsäter, vars »bödel» väl
av hänsynsfullhet med tiden utbytts mot kvinnonamnet Bothild),
Ransäter vid Rannån (av ett mot det isländska hronn ’bölja’
svarande ord), Ris(s)äter (N. Ullerud, N. Råda), och de på -gård(en),
t. ex. Stensgård (Fryksände) av Sten, Hensgård och Sillgåra
(båda i V. Ämtervik) av de gamla mansnamnen Hidhin och Sille,
Gjutaregården och Skinnaregården (båda i Sunne), Mellgården
(S. Ny; Mädilgard 1414) ’gården i mitten’.
Talrika och för Värmland karakteristiska äro namnen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0394.html