- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del I /
381

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn av Adolf Noreen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMLANDS ORTNAMN 381 landa (Väse; Hoglanda 1477), båda med betydelsen ’högt upp belägen mark’; Råglanda (Botilsäter); Karlanda (Kalffvalanda 1540) ’mark för kalvbete’. Till hednatiden höra naturligtvis ock de, i Värmland fåtaliga, namn, som bära vittnesbörd om hednisk gudadyrkan, såsom Ullerud (Ullärö 1375 liksom ännu i dialektuttalet) ’den åt guden Ull helgade ön’ mellan Klarälven och sjön Lusten, där nu Nedre Ulleruds prästgård ligger, och Onsö (Segerstad; Odhinsö 1480). Ett sådant är ock Ve (Väse) och det därmed sammansatta Väse (förkortat av Väshärad 1390 och ännu i dialekten), där vi träffa samma benämning på hedniskt tempel som i det bekanta uttrycket »varg i veum». Och säkerligen har Stav (Bro) sitt namn av en där en gång i tiden befintlig helig »staf», d. v. s. stolpe, helst med utskuret gudabeläte. Däremot höra ej hit sådana namn som Torsby (Fryksände) och Odenstad (Gillberga), som innehålla mansnamnen Tore och Odhin (biform till Ödhin). Till den första kristna tiden (omkr. 1000) förflyttas vi i och med namnen på -torp, som äldst betecknar en utflyttaregård. Ordets förra led, som anger utflyttarens namn, är nämligen även i detta fall visserligen ofta av fornnordisk börd, t. ex. i Helgetorp (Väse), Arvidstorp (Ö. Ämtervik), Svenstorp, Knutstorp, men även ofta ett kristet helgonnamn, t. ex. Bengtstorp, Jonstorp, Perstorp. Samma förhållande råka vi i de tvivelsutan i det hela samtidiga namnen på -bol ’hemman, gods’ och på -by(n), som i Värmland ej såsom i de flesta andra landskap betyder ’byalag’, utan, såsom också i Dalsland är fallet, ’gård’. Exempel på den förra gruppen äro Grinsbol (Värmskog, Älgå; Grimsbol 1353, resp. 1435), Häljebol (Gillberga; Helgebol 1361), Brandsbol (Gräsmark), Åmbol (Fryksände; Ånebol 1585), Ottebol (Ny) vid sidan av Jonsbol, Persbol o. d. Exempel på den senare gruppen äro Yppersbyn (Högerud; Öpirzbyn 1398) av det från en massa runstenar kända mansnamnet Öpir, Skällarebyn (Köla; Skiäldärby 1354) av Skiold, Torgelsbyn (Sillerud) av Torgils, Ambjörbyn (Nyed) av Ambjörn, Ransby (Lysvik) av Ramn, Hastersby (Sunne) av Halsten, Askersby (Sunne) av Asger (samma namn som det latiniserade Ansgarius och det engelska Oskar), Såneby (Sunne) av Sune vid sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free