Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands ortnamn av Adolf Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS ORTNAMN 381
landa (Väse; Hoglanda 1477), båda med betydelsen ’högt upp
belägen mark’; Råglanda (Botilsäter); Karlanda (Kalffvalanda
1540) ’mark för kalvbete’.
Till hednatiden höra naturligtvis ock de, i Värmland fåtaliga,
namn, som bära vittnesbörd om hednisk gudadyrkan, såsom
Ullerud (Ullärö 1375 liksom ännu i dialektuttalet) ’den åt guden Ull
helgade ön’ mellan Klarälven och sjön Lusten, där nu Nedre
Ulleruds prästgård ligger, och Onsö (Segerstad; Odhinsö 1480).
Ett sådant är ock Ve (Väse) och det därmed sammansatta Väse
(förkortat av Väshärad 1390 och ännu i dialekten), där vi träffa
samma benämning på hedniskt tempel som i det bekanta
uttrycket »varg i veum». Och säkerligen har Stav (Bro) sitt namn
av en där en gång i tiden befintlig helig »staf», d. v. s. stolpe,
helst med utskuret gudabeläte. Däremot höra ej hit sådana namn
som Torsby (Fryksände) och Odenstad (Gillberga), som innehålla
mansnamnen Tore och Odhin (biform till Ödhin).
Till den första kristna tiden (omkr. 1000) förflyttas vi i och
med namnen på -torp, som äldst betecknar en utflyttaregård.
Ordets förra led, som anger utflyttarens namn, är nämligen även i
detta fall visserligen ofta av fornnordisk börd, t. ex. i Helgetorp
(Väse), Arvidstorp (Ö. Ämtervik), Svenstorp, Knutstorp, men även
ofta ett kristet helgonnamn, t. ex. Bengtstorp, Jonstorp, Perstorp.
Samma förhållande råka vi i de tvivelsutan i det hela samtidiga
namnen på -bol ’hemman, gods’ och på -by(n), som i Värmland
ej såsom i de flesta andra landskap betyder ’byalag’, utan, såsom
också i Dalsland är fallet, ’gård’. Exempel på den förra gruppen
äro Grinsbol (Värmskog, Älgå; Grimsbol 1353, resp. 1435),
Häljebol (Gillberga; Helgebol 1361), Brandsbol (Gräsmark),
Åmbol (Fryksände; Ånebol 1585), Ottebol (Ny) vid sidan av Jonsbol,
Persbol o. d. Exempel på den senare gruppen äro Yppersbyn
(Högerud; Öpirzbyn 1398) av det från en massa runstenar kända
mansnamnet Öpir, Skällarebyn (Köla; Skiäldärby 1354) av Skiold,
Torgelsbyn (Sillerud) av Torgils, Ambjörbyn (Nyed) av Ambjörn,
Ransby (Lysvik) av Ramn, Hastersby (Sunne) av Halsten,
Askersby (Sunne) av Asger (samma namn som det latiniserade
Ansgarius och det engelska Oskar), Såneby (Sunne) av Sune vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0393.html