Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands civilförvaltning och jurisdiktion av Gerhard Dyrssen
- I. Civil förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 GERHARD DYRSSEN
Utdebiteringen i städerna var för år 1913 i Karlstad kr. 6: 50,
i Kristinehamn kr. 5:75, i Filipstad kr. 4:50 och i Arvika
kr. 5:50.
Den mest omfattande grenen av den kommunala självstyrelsen
inom primärkommunerna är, förutom folkundervisningen, som
behandlas i särskild avdelning av detta arbete, fattigvården. Även
om därutinnan mycket övrigt är att önska, torde man dock kunna
säga, att de värmländska kommunerna i allmänhet taget gjort stora
uppoffringar för att kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodose
densamma, särskilt genom inrättande av tidsenliga fattiggårdar och
ålderdomshem. År 1913 funnos 11,309 understödstagare inom länet
eller 4,ss5 procent av hela folkmängden, vilket är ungefär detsamma
som medeltalet för hela riket. Samma år uppgick antalet
fattigvårdsanstalter till 58 (förutom mindre s. k. fattigstugor till ett
antal av 82). Utgifterna för fattigvården äro också, med få
undantag, avsevärt betungande för kommunerna; särskilt är så
förhållandet i de nordliga och västliga socknarna inom länet.
Även om fattigvården sålunda får anses fortfarande vara en
tung börda för värmlandssocknarna, har dock den senare tiden
att därutinnan uppvisa en väsentlig förbättring. År 1890
uppgick understödstagarnas antal inom länet till 15,220, vilket
antal i förhållande till folkmängden utgjorde högsta procenttalet i
riket eller 5,9s5 procent, och samma framskjutna ställning i fråga
om procenttal understödda intog Värmland jämväl år 1884, då
fattighjonens antal nådde den höga siffran av 16,091.
I detta sammanhang torde böra omnämnas den s. k.
Värmländska gåvomedelsfonden. Denna, som tillkommit genom
överskott å medel, vilka i anledning av 1851 års missväxt inom länet
insamlats till understöd åt länets norra socknar, förvaltades, med
delvis dispositionsrätt, av landstinget åren 1864—1904 samt
överlämnades sistnämnda år till Konungens Befallningshavande, som
allt fortfarande handhar förvaltningen av desamma under
tjänstemannaansvar. Frånsett en mera tillfällig och obetydlig
användning av dessa medel, hava under senare tiden medlen icke tagits
i anspråk utan varit placerade i bankinrättning eller gjorts på
annat sätt räntebärande. Dessa hos Konungens Befallningsha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0014.html