Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands civilförvaltning och jurisdiktion av Gerhard Dyrssen
- I. Civil förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄrmLands CIVILFÖrRVaLTNING OCH JURISDIKTION 13
vande innestående medel utgjorde vid 1915 års slut 159,282
kronor, under det att socknarnas gåvomedelsfonder, för vilka årlig
redogörelse lämnas till Konungens Befallningshavande, vid samma
tid hade en kapitalbehållning av 135,529 kronor.
Den kommunala självstyrelsens organ för länet i dess helhet
är landstinget. Detta är en institution, som tillkommit i senare
tider (landstingen hava funnits från och med år 1863, och
landstingsförordningen är av den 21 mars 1862). Någon historisk
motsvarighet till landstingen finnes icke, och anledningen till deras
tillkoinst är närmast att söka i den betydande utveckling, som
den kommunala förvaltningen ernått, och det därav framkallade
behovet av en institution för reglering av de för hela länet
gemensamma kommunala intressena.
För val av landstingsmän är länet indelat i valkretsar,
särskilt för landsbygden med utgångspunkt från domsagorna och
särskilt för städerna, med rätt att välja olika antal landstingsmän
allt efter folkmängden. För närvarande är V ärmlands län indelat
i 14 landsvalkretsar och 3 stadsvalkretsar med ett antal
representanter av sammanlagt 67, därav 14 för städerna, vilket innebär
för länet i dess helhet en ökning från institutionens början av
allenast 7, men ökningen av länets folkmängd under samma
tidsperiod uppgår heller icke till fullt 1,000 personer. Ursprungligen
utsågos landstingets ledamöter genom majoritetsval medelst
elektorer, valda inom kommunerna efter gällande kommunal röstskala,
men från och med år 1910 utses landstingsmännen omedelbart,
medelst proportionellt valsätt och efter ändrade kommunala
rösträttsbestämmelser. Landstinget har allt sedan institutionens
början sammanträtt i Karlstad, med undantag för åren 1865 och
1866, då dess sammanträden i anledning av Karlstads brand
förstnämnda år höllos i Kristinehamn.
Landstinget tillkommer att rådslå och besluta om för länet
gemensamma angelägenheter, vilka avse den allmänna
hushäållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling, anstalter för
koimmúnikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0015.html