Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Inledning
- Farsoter och gängse sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 KLAaS LiINROTH
en blick på farsoter, som hemsökt Värmland, samt på där gängse
sjukdomar. Därpå redogöres för läkarvårdens uppkomst och
utveckling och omtalas den nutida sjukvårdspersonalen. Vidare
bliva sjukhusens och andra vårdanstalters tillkomst och nuvarande
ståndpunkt föremål för en kort skildring, varefter framställningen
avslutas med några drag ur provinsens allmänna hälsotillstånd
ävensom ur den sociala hälsovårdens tillkomst och utveckling.
Farsoter och gängse sjukdomar.
Under historisk tid möter oss först minnet av digerdöden.
Med detta namn betecknades den orientaliska böldpesten, då den
348 bröt in över Europa, genom vars länder den gick fram som
en sannskyldig mordängel och bortryckte omkring 24 miljoner
människor eller fjärdedelen av världsdelens befolkning. Till
Sverige nådde farsoten 1350, och ehuru de värmländska bygderna ligga
långt ifrån de dåvarande stora samfärdselvägarna, så skonades
alldeles icke provinsen. Tvärtom gick digerdöden där fram med
sådan våldsamhet, att vidsträckta områden blevo öde och att
hågkomsten av landsplågan ännu lever bland folkets traditioner. —
Under loppet av tre och ett halft århundrade därefter hemsöktes
vårt land och vår provins ofta av »pestilentia», ej sällan av samma
slag som digerdöden själv, om också icke lika mördande. Den
sista pestepidemien i Sverige rasade 1710—12 men sträckte sig
då icke till Värmland, som i likhet med Dalsland och Bohuslän
gick fritt, under det att landet i övrigt hemsöktes mycket svårt.
Efter denna tid har hela vårt land varit befriat från böldpest, och
grundade skäl finnas för hoppet, att så alltjämt skall förbliva.
Andra farsoter hava däremot härjat våldsamt nog. Bland
dem är det ingen, som tidtals förorsakat så stor dödlighet som
rödsoten. Sjukdomen tillhör egentligen tropiska klimat men har
sträckt sina härjningar även till oss. Egendomligt för densamma
är, att den företrädesvis angripit landsbygden och utvalt sina flesta
offer inom de spädare åldrarna. Svårast hava sådana nejder
hemsökts, där befolkningen haft att uthärda tunga försakelser under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0024.html