Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Farsoter och gängse sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKDOMaR SamT SJUK- OclH HÄLsSsovåÅård förr Och nNu 23
kampen med en karg natur och där svåra hygieniska
missförhållanden varit rådande. Det kan tyvärr icke förnekas, att
vidsträckta delar av Värmland länge varit i sådant avseende
ogynnsamt ställda. Också hava få svenska provinser lidit så mycket
av rödsotseländet som vår. Några drag från dessa hemsökelser
förtjäna därför här en plats.
Redan i urkunder från 1400-talet omnämnas
»blodsotsepidemier» i Sverige, gemenligen uppträdande under hungersnödår.
Från 1600-talet känner man åtta större epidemier, och från
1700-talet, då källorna flöda rikligare, har man anteckningar om
rödsotens uppträdande än här, än där i landet under halva antalet
av seklets år. I åtminstone sju epidemier var Värmland då
angripet. En svår rödsotshärjning under åren 1737—42 skildras
av den berömde doktor Hamnerin i Karlstad, vilken från 1738
till 1764 var provinsialläkare för hela Värmland. Ända långt in
på 1800-talet fortfor rödsot att svårt hemsöka vårt land, som
knappast någon gång under de första 60 åren var fullt fritt från
farsoten. Därefter blevo epidemierna sparsammare för att sedan
efter hand försvinna.
Såsom minnesvärda exempel på rödsotens framfart må
meddelas, att under åren 1770—73 i Värmland och Närke över 8,300
människor därav bortrycktes på en dåvarande befolkning av
194,000 individer och att sjukdomen under fem år i början av
1800-talet ensamt i Värmland krävde 5,620 offer eller årligen var
125:te invånare. Ännu så sent som 1851—60 dogo i årligt
medeltal 273 bland Värmlands innebyggare av samma sjukdom.
Vanligen var det under sommarmånaderna, juli och augusti,
stundom redan i juni, som sjukdomen utbröt, för att sedan
fortfara att gå till långt fram på hösten, framför allt om årstiden var
varm; kalla somrar stod man sig bättre. Ett typiskt exempel på
årstidsrytmen i rödsotens uppträdande lämna tabellverkets
siffror för rödsotsdödsfallen i Värmlands län år 1813:
juni juli aug. sept. okt. nov. dec. jan. (1814)
95 156 423 198 55 17 20 5,
återgivna i teckningen på nästa sida (fig. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0025.html