SJUKDOMAR SamT SJUk- OCh HälsOvÅrDd FÖrr OCchH Nu 31 eller färdighet i behandling av kroppsskador, s. k. kloka gubbar eller gummor. Även kringflackande tattare troddes besitta förmåga i läkekonsten och anlitades, då tillfälle gavs. I Stockholm hade emellertid skråmässigt sammanslutna bardskärare (barberare, fältskärer, kirurger) redan före år 1500 börjat sin verksamhet. I de många krigen på 1600-talet behövdes också kirurger. Fältskärer anställdes därför vid krigshären och flottan. Ej sällan voro detta slags kirurger av utländsk nationalitet, men de följde ofta trupperna till Sverige, där de hamnade än här, än där i orterna. Vid sidan av militärtjänsten började de utöva läkarverksamhet, stundom tillika med barberaryrket, samt antogo lärlingar och spredo därigenom sina färdigheter till andra. För vinnande av mästargrad måste lärlingarna undergå examen, som avlades inför kirurgiska societeten i Stockholm. Och som fordringarna undan för undan stegrades, vunno kirurgie kandidater och magistrar med tiden ganska avsevärda medicinska kunskaper och färdigheter. Läkare av detta slag började på 1600-talet att anställas såsom stadsfältskärer, bruks- eller bergslagskirurger o. s. v. samt företrädde under vid pass ett århundrade ensamma den medicinska sakkunskapen i orterna. I Karlstad fanns vid slutet av 1600-talet en stadskirurg, Bartkie. Namnet tyder på utländsk nationalitet. Något senare, omkring 1720, finnas stadskirurger med svenska namn både i Karlstad (Hjelman, Flank) och Kristinehamn (Bergh). Efter mitten av samma århundrade verkade i Filipstad en bergslagskirurg (Adler) med fullmakt av bergskollegium samt dessutom en stadskirurg (Boetzius). Men även såsom enskild praktiker utövade en och annan från krigen landdriven kirurg sitt yrke. Författningarna lade på den tiden intet hinder i vägen härför, om det också stundom kunde vara klent beställt med kompetensen. Från vår provins känner man flera privat- eller bruksläkare av detta slag. En av dem var Daniel Noréen. Han hade följt Karl XII:s armé genom Ukraina, där deltagit i vården om konungens blessyr och efter hemkomsten blivit garnisonsfältskär på Eda skans. Han stannade sedan en följd av år i Värmland och gifte sig där inom en ansedd familj. Om Noréens