Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Läkare och övrig sjukvårdspersonal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKDOMAR SamT SJUk- OCh HälsOvÅrDd FÖrr OCchH Nu 31
eller färdighet i behandling av kroppsskador, s. k. kloka gubbar
eller gummor. Även kringflackande tattare troddes besitta
förmåga i läkekonsten och anlitades, då tillfälle gavs.
I Stockholm hade emellertid skråmässigt sammanslutna
bardskärare (barberare, fältskärer, kirurger) redan före år 1500 börjat
sin verksamhet. I de många krigen på 1600-talet behövdes också
kirurger. Fältskärer anställdes därför vid krigshären och flottan.
Ej sällan voro detta slags kirurger av utländsk nationalitet, men
de följde ofta trupperna till Sverige, där de hamnade än här, än
där i orterna. Vid sidan av militärtjänsten började de utöva
läkarverksamhet, stundom tillika med barberaryrket, samt antogo
lärlingar och spredo därigenom sina färdigheter till andra. För
vinnande av mästargrad måste lärlingarna undergå examen, som
avlades inför kirurgiska societeten i Stockholm. Och som
fordringarna undan för undan stegrades, vunno kirurgie kandidater och
magistrar med tiden ganska avsevärda medicinska kunskaper och
färdigheter.
Läkare av detta slag började på 1600-talet att anställas
såsom stadsfältskärer, bruks- eller bergslagskirurger o. s. v. samt
företrädde under vid pass ett århundrade ensamma den
medicinska sakkunskapen i orterna. I Karlstad fanns vid slutet av
1600-talet en stadskirurg, Bartkie. Namnet tyder på utländsk
nationalitet. Något senare, omkring 1720, finnas stadskirurger
med svenska namn både i Karlstad (Hjelman, Flank) och
Kristinehamn (Bergh). Efter mitten av samma århundrade verkade i
Filipstad en bergslagskirurg (Adler) med fullmakt av
bergskollegium samt dessutom en stadskirurg (Boetzius). Men även såsom
enskild praktiker utövade en och annan från krigen landdriven
kirurg sitt yrke. Författningarna lade på den tiden intet hinder
i vägen härför, om det också stundom kunde vara klent beställt
med kompetensen. Från vår provins känner man flera privat-
eller bruksläkare av detta slag. En av dem var Daniel Noréen.
Han hade följt Karl XII:s armé genom Ukraina, där deltagit
i vården om konungens blessyr och efter hemkomsten blivit
garnisonsfältskär på Eda skans. Han stannade sedan en följd av år
i Värmland och gifte sig där inom en ansedd familj. Om Noréens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0033.html