32 KLaS LINROTH »uppförande i orten» vitsordar Karlstads rådhusrätt, att »han alla i gemen så höga som lägre, hvilka hans betjäning vid åkommande tillfällen påfordrat, berömmeligen tillhandagått, samt för sin mycket flitiga och presente upvachtning hos alla sina patienter ett enhälligt loford sig förvärfvat»." — Ännu så sent som omkring år 1800 fästades en kirurg av samma slag, Reiman, vid Uddeholm. Förut hade han tjänstgjort vid Värmlands regemente och även å flottan, bland annat under slaget vid Hogland. Såsom brukskirurg vann han berömmelse och belöning för nitiskt utövande av den under hans tid införda vaccinationen. Omkring 1815 flyttade han, på inbjudning av ägaren till egendomen Krontorp i Visnum, dit och bodde kvar där till sin död 1833. Reiman åtnjöt stort förtroende av allmogen och företog sjukbesök på långa håll, än till fots, än åkande efter en ölänning. Till ytterlighet sparsam, efterlämnade han en förhållandevis stor förmögenhet i skuldsedlar, reda penningar och silverpjäser. — De anförda exemplen må vara tillräckliga för att giva en inblick i provinsens läkarväsende före och under 18:de århundradet. Läkartillgången var, även kirurgerna inräknade, alltjämt synnerligen begränsad. För bristens avhjälpande försöktes olika medel. Under hela 1700-talet uppkommo titt och ofta förslag, ehuru blott i enstaka fall fullföljda, att besätta lektorat i naturkunnighet vid läroverken med läkare. Också för läroverket i Karlstad var en dylik åtgärd å bane men blev aldrig genomförd, ehuru collegium medicum mot århundradets slut förordade sådan användning av läkare, i tanke att därigenom vinna lämpliga läkarkrafter för de vid denna tid uppkomna länslasaretten. Av läkare såsom lektorer väntade man sig även, att blivande präster redan vid gymnasierna skulle kunna bibringas någon kännedom om människokroppen och läkedomsörter, önskvärd, emedan man allmänt räknade på medverkan från prästerskapet vid farsoters bekämpande och sjukas vård på landsbygden. Statsmakterna vidtogo också med allmänt bifall vissa åtgärder för befordrande av prästläkares utbildning, såsom anvisande av universitetsstipendier, förmåner i fråga om tjänstårsberäkning m. m., men även detta 1 Se John Börjeson, Ägarna till Gunnarsnäs. Karlstad 1911.