34 KLaS LINROTII tidigt borde göra stadsfysikus-tjänst i länets städer, sysslor, vilka skulle beklädas med akademiskt bildade läkare, ej såsom stadskirurgtjänsterna endast med yrkeslärda personer. Landshövdingen kunde ock låta läkarstationen ambulera mellan städerna, något som dock i verkligheten aldrig torde hava tillämpats. — Hamnerin blev sedan arkiater, tidens förnämligaste läkarvärdighet, och är allmännare känd, därför att han var den förste läkare, som i Uppsala promoverades till medicine doktor. Han skötte sin plats med berömmelse till 1764, då han erhöll avsked och efterträddes av doktor Christofer Gedner. År 1773 uppdelades Värmland i två provinsialläkardistrikt med Klarälven till skiljegräns och med läkarstationer i Karlstad och Filipstad. Samtidigt åtog sig statsverket helt och hållet provinsialläkarnas avlönande. Att omtala dessa befattningars innehavare under tidernas lopp skulle föra oss för långt, ehuruväl mången minnesvärd och i provinsen högt skattad personlighet därigenom skulle kunna framföras. Fig. 3. Ett undantag må göras för professor Peter Sund- Professor Perer berg, som var provinsialläkare i Karlstad 1801—30, UnNDBERG. då han 60 år gammal erhöll avsked, men dock bodde kvar i Karlstad till sin död 1860. Mycket anlitad i både medicinska och allmänna värv, åtnjöt han städse stort anseende. (Fig- 3.) I början av 1800-talet utplånades skillnaden mellan medici och chirurgi; alla läkare borde nu äga akademisk bildning; provinsialläkarna skulle vara både medicine doktorer och kirurgie magistrar (så länge sistnämnda lärdomsgrad fanns). De gamla kirurgerna lämnades i fred, men nya utbildades icke vidare utom i samband med den vanliga läkarkursen. Snart fanns sålunda blott ett slags läkare, och stadsfysikus- och stadskirurgbefattningarna sammanslogos småningom till stadsläkartjänster. Provinsialläkarvården utvecklade sig nu snabbare. Visserligen var man länge rätt njugg på nya ordinarie provinsialläkartjänster, 1 Född 1770, död 1860. — Porträttet hämtat ur »Svenska Läkaresällskapet 1808— 1908». Sthlm 1909.