56 KLAS LINROTH talet; i landsorten tillkommo apotek senare, rätt många likväl på 1600-talet. Men liksom Värmland först långt in på 1700-talet fick förmånen av egen provinsialläkare, så dröjde det där även, innan apoteksanläggningar tillkommo. Örebro var även härutinnan länge huvudorten. Där inrättades apotek 1699 av apotekaren J. C. Martens, vars efterträdare Olof Åhman 1705 erhöll sitt privilegium, varjämte han konstituerades till »provinsialapotekare» med rätt att anlägga apotek även i de värmländska städerna, av vilken senare förmån han dock icke begagnade sig. Efter Åhmans död såldes apoteket i Örebro 1728 till en duglig tysk apotekare F. M. v. Aken, vilken snart blev en högt ansedd man i sitt nya hemland. v. Aken tillförsäkrades genom privilegiebrev sistnämnda år ensamrätt för sig och sina närmaste arvingar att förse såväl Närke som Värmland med läkemedel. För säkerhets skull skaffade han sig likväl särskilda privilegier på inrättande av ett apotek i Karlstad (1732) och på ett annat i Kristinehamn (1756). Att affären icke var dålig, synes framgå därav, att då v. Aken sålde dessa apotek, erhöll han för det i Karlstad 40,000 och för det i Kristinehamn 20,000 dal. kmt. Den förra överlåtelsen skedde 1756 till Peter Freudenthal, som erhöll självständigt privilegium på det inköpta apoteket och sålunda blev den förste fristående apoteksinnehavaren i vår provins. Apoteket i Kristinehamn frigjordes från Örebroapoteket år 1759, då apotekaren J. H. v. Aken, en släkting till den förenämnde, tillhandlade sig det förra och därå undfick privilegium. — Behovet av apotek i Filipstad framfördes i en riksdagsmotion 1762, men frågan förföll då, just på grund av Örebroapotekarens ovannämnda ensamrätt. Slutligen tog collegium medicum år 1773, eller samma år som en provinsialläkare stationerades i Filipstad, initiativ till anläggning i staden av ett självständigt apotek, vilket då medgavs. Apotekaren N. Spak undfick 1774 därpå nådigt privilegium. De trenne sålunda i Värmland på 1700-talet tillkomna stadsapoteken voro enligt tidens grundsatser säljbara. Så blev också fallet med det fjärde Värmlandsapoteket, vilket 1815 inrättades i den då nyanlagda Arvika köping av apotekaren N. E. Ekström, bördig från orten. Alla senare tillkomna apoteksinrättningar i provinsen voro från början av annan natur, antingen personligt