Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Allmänna hälsotillståndet och hälsovård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKDOMAR SamtT SJUk- OCch hälsovård fFÖrr OCII NU 67
god sjukvård ställas högt, då man i det allmännas intresse vidtog
tvångsisolering. Framför andra kommuner nödgades därför
städerna, där flera av de uppräknade smittsjukdomarna ofta voro
gängse, att inrätta fasta epidemisjukhus. Så skedde i
Filipstad redan 1876. Sängplatserna på därvarande sjukhus äro
dock endast 6. Karlstad uppförde sitt epidemisjukhus 1879
och utvidgade detsamma 1911—12, så att det rymmer 51 sängar
iì 13 sjukrum. Kristinehamn följde exemplet 1883 och har 18
sängar. I Arvika ordnades 1898 ett epidemisjukhus med 10
sängar. I några län har landstinget omhändertagit
epidemisjukvården särskilt för landsbygden och på tjänliga, lätt tillgängliga
platser anlagt sjukhus för fall av smittsjukdomar. Värmlands läns
landsting har ännu icke tagit detta steg, varför också blott få och
obetydliga epidemisjukhus finnas å dess landsbygd; vi erinra om
ett i Borgvik sedan 1905, ett i Säffle sedan 1912 och slutligen
ett i Segmon, inrättat 1914. Epidemisjukvården på landet kräver
dock alltjämt täta sjukresor av tjänsteläkarna. År 1913 företogos
exempelvis 46 resor med anledning av scharlakansfeber, 13 för
difteri, 13 för barnförlamning och 1 för spetälska. Statsverket
utgav härför i runt tal 4,300 kronor. Landstinget å sin sida har
bidragit genom avlönande av de förut omnämnda
epidemisköterskorna.
Genom hälsovårdsstadgan inrättades hälsovårdsnämnderna,
som skola finnas i städer, köpingar och municipalsamhällen, med
ett ord på tätare bebyggda platser, och gavs åt
kommunalnämnderna på landet befogenhet och plikt att handlägga
sundhetsfrågor. Nämnderna äga en ganska omfattande myndighet.
Uppsikt över sundhetsförhållandena i samhällena, tillsyn att uthyrda
bostäder icke bliva överbefolkade, kontroll över dricksvattens och
saluhållna födoämnens beskaffenhet, renhållningens övervakande,
anordnande av desinfektion eller rengöring, där sjukdomssmitta
uppträtt, m. m. tillhöra deras verksamhetsområde. De skola ock
låta sig angeläget vara att främja socialhygieniska ändamål,
såsom anskaffande av sunt dricksvatten för samhällena, bortledande
av spillvatten därifrån, införande av ordnat renhållningsväsende
o. d. Kraftigare fart tog hälsovårdsnämndernas verksamhet, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0069.html