- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
67

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth - Allmänna hälsotillståndet och hälsovård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJUKDOMAR SamtT SJUk- OCch hälsovård fFÖrr OCII NU 67 god sjukvård ställas högt, då man i det allmännas intresse vidtog tvångsisolering. Framför andra kommuner nödgades därför städerna, där flera av de uppräknade smittsjukdomarna ofta voro gängse, att inrätta fasta epidemisjukhus. Så skedde i Filipstad redan 1876. Sängplatserna på därvarande sjukhus äro dock endast 6. Karlstad uppförde sitt epidemisjukhus 1879 och utvidgade detsamma 1911—12, så att det rymmer 51 sängar iì 13 sjukrum. Kristinehamn följde exemplet 1883 och har 18 sängar. I Arvika ordnades 1898 ett epidemisjukhus med 10 sängar. I några län har landstinget omhändertagit epidemisjukvården särskilt för landsbygden och på tjänliga, lätt tillgängliga platser anlagt sjukhus för fall av smittsjukdomar. Värmlands läns landsting har ännu icke tagit detta steg, varför också blott få och obetydliga epidemisjukhus finnas å dess landsbygd; vi erinra om ett i Borgvik sedan 1905, ett i Säffle sedan 1912 och slutligen ett i Segmon, inrättat 1914. Epidemisjukvården på landet kräver dock alltjämt täta sjukresor av tjänsteläkarna. År 1913 företogos exempelvis 46 resor med anledning av scharlakansfeber, 13 för difteri, 13 för barnförlamning och 1 för spetälska. Statsverket utgav härför i runt tal 4,300 kronor. Landstinget å sin sida har bidragit genom avlönande av de förut omnämnda epidemisköterskorna. Genom hälsovårdsstadgan inrättades hälsovårdsnämnderna, som skola finnas i städer, köpingar och municipalsamhällen, med ett ord på tätare bebyggda platser, och gavs åt kommunalnämnderna på landet befogenhet och plikt att handlägga sundhetsfrågor. Nämnderna äga en ganska omfattande myndighet. Uppsikt över sundhetsförhållandena i samhällena, tillsyn att uthyrda bostäder icke bliva överbefolkade, kontroll över dricksvattens och saluhållna födoämnens beskaffenhet, renhållningens övervakande, anordnande av desinfektion eller rengöring, där sjukdomssmitta uppträtt, m. m. tillhöra deras verksamhetsområde. De skola ock låta sig angeläget vara att främja socialhygieniska ändamål, såsom anskaffande av sunt dricksvatten för samhällena, bortledande av spillvatten därifrån, införande av ordnat renhållningsväsende o. d. Kraftigare fart tog hälsovårdsnämndernas verksamhet, sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free