- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
66

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth - Allmänna hälsotillståndet och hälsovård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 KLAS LINROTH vändigt och även av författningarna fordrat komplement, ändamålsenliga anstalter för de utestängdas underhåll och vård. De övergåvos också under följande epidemier. Nutidens karantän och observation av resande från pest- eller kolerasmittade orter få icke vidtagas så godtyckligt och äro byggda på rationellare grunder, sedan de tidigare epidemierna blivit nogare studerade och nämnda sjukdomars smittämnen numera blivit upptäckta och föremål för vetenskapliga undersökningar. Andra erfarenheter från 1850-talets koleraperiod hava givit upphov till så omfattande inrättningar, att koleran med skäl kunnat kallas den store läromästaren i hälsovård. Koleraförfattningarna ända från 1830-talet påbjödo tillsättande av sundhetsnämnder i angripna orter. Dessa nämnder hade att hålla uppsikt över renhållning, över bostäder, där så befanns nödigt, m. m. samt att ordna farsotssjukvård. Där kolera uppträdde år efter år, såsom t. ex. i huvudstaden, blev sundhetsnämnden småningom en bestående institution, som snart fick befatta sig med epidemier av även andra slag än kolera. Det visade sig nödvändigt att åtminstone i större städer beständigt vara beredd att möta farsoter och att få till stånd ständigt gällande och övervakade föreskrifter till sundhetens främjande. Under 1860-talet blevo också genom regeringens försorg förberedelser vidtagna till den hälsovårdslagstiftning, vilken slutligen framträdde i 1874 års hälsovårdsstadga och 1875 års s. k. epidemistadga. Epidemistadgan gjorde det till ett åliggande för kommunerna att hava det »så ställt i avseende på sin allmänna sjukvård, att denna må vid farsots utbrott kunna skyndsamt ordnas» och att särskilda sjukhus måtte kunna anvisas för personer, angripna av kolera, smittkoppor, tyfus (fläckfeber), tyfoidfeber (nervfeber), scharlakansfeber, difteri eller rödsot, vilka sjuka å sin sida icke fingo undandraga sig att låta vårda sig på sådant sjukhus. Härmed var den grundsatsen uttalad, att smittsamt sjuka borde isoleras. Bestämmelsen hade tillkommit snarare i hälsovårdens intresse, för att hindra smittans spridning, än i sjukvårdens: smittkällan skulle avskiljas och ställas under ansvarig myndighets kontroll. Men givetvis måste på samma gång fordringarna på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free