Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Allmänna hälsotillståndet och hälsovård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 KLAS LINROTH
vändigt och även av författningarna fordrat komplement,
ändamålsenliga anstalter för de utestängdas underhåll och vård. De
övergåvos också under följande epidemier. Nutidens karantän och
observation av resande från pest- eller kolerasmittade orter få
icke vidtagas så godtyckligt och äro byggda på rationellare
grunder, sedan de tidigare epidemierna blivit nogare studerade och
nämnda sjukdomars smittämnen numera blivit upptäckta och
föremål för vetenskapliga undersökningar.
Andra erfarenheter från 1850-talets koleraperiod hava givit
upphov till så omfattande inrättningar, att koleran med skäl kunnat
kallas den store läromästaren i hälsovård. Koleraförfattningarna
ända från 1830-talet påbjödo tillsättande av sundhetsnämnder i
angripna orter. Dessa nämnder hade att hålla uppsikt över
renhållning, över bostäder, där så befanns nödigt, m. m. samt att
ordna farsotssjukvård. Där kolera uppträdde år efter år, såsom
t. ex. i huvudstaden, blev sundhetsnämnden småningom en
bestående institution, som snart fick befatta sig med epidemier av
även andra slag än kolera. Det visade sig nödvändigt att
åtminstone i större städer beständigt vara beredd att möta farsoter och
att få till stånd ständigt gällande och övervakade föreskrifter till
sundhetens främjande. Under 1860-talet blevo också genom
regeringens försorg förberedelser vidtagna till den
hälsovårdslagstiftning, vilken slutligen framträdde i 1874 års hälsovårdsstadga och
1875 års s. k. epidemistadga.
Epidemistadgan gjorde det till ett åliggande för kommunerna
att hava det »så ställt i avseende på sin allmänna sjukvård, att
denna må vid farsots utbrott kunna skyndsamt ordnas» och
att särskilda sjukhus måtte kunna anvisas för personer, angripna
av kolera, smittkoppor, tyfus (fläckfeber), tyfoidfeber (nervfeber),
scharlakansfeber, difteri eller rödsot, vilka sjuka å sin sida icke
fingo undandraga sig att låta vårda sig på sådant sjukhus.
Härmed var den grundsatsen uttalad, att smittsamt sjuka borde
isoleras. Bestämmelsen hade tillkommit snarare i hälsovårdens
intresse, för att hindra smittans spridning, än i sjukvårdens:
smittkällan skulle avskiljas och ställas under ansvarig myndighets
kontroll. Men givetvis måste på samma gång fordringarna på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0068.html