OM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 79 strofen vid Würzburg ytterligare nedgick. Krigsföretagen, strapatser och fältsjuka gjorde täta gallringar, som måste fyllas genom utskrivningar, vid vilkas förrättande man från 1627 återgått till uttagning efter huvudtalet. Sistnämnda år uttogos från Värmland 376 man, 1629 323, 1630 276 och 1631 324, siffror som i sanning äro talande nog, då man tager i betraktande landskapets dåtida ringa folkmängd. Vad avlöningen beträffar, utgjordes den under hertig Karls tid för de gemena knektarna vid fotfolket av årslön, under tjänstgöring ersatt med månadsbesoldning. Årslönen utgick dels i penningar (6 mark) och kläder, dels i skattefrihet å egna eller ränta från vissa gårdar. Under den tid de voro utkommenderade i fält, voro de helt och hållet fritagna från utskylder. Redan Johan III hade försökt att förse knektarna med hemman, men de kamerala förhållandena voro dock i sådan oreda, att detta ej lät sig genomföras. Denna tanke bragtes dock vidare av Karl IX genom 1611 års förordning, varigenom bestämdes, att alla knektar, som ej hade hemman, skulle tilldelas smärre gårdar utav 2 tunnor spannmål eller 1 lisp. smör, vilka skulle vara fria från årlig skatt, och alla utlagor, som utgingo genom bevillning, voro beräknade för fredstid, eller så länge de vistades hemma. Genom Gustav II Adolfs förordning av 1621 skulle varje knekt erhålla en daler av räntan av visst hemman samt dessutom tilldelas */s hemman fritt från alla ovissa utlagor. Månadsbesoldningen var vad som i våra dagar kallas mobiliseringsavlöning och utgjordes delvis av läning (ett gage för de ökade levnadsomkostnaderna). Liksom nu utbetalades den i terminer om 10 dagar. Månadssolden, omkring 3 daler i månaden, växlade under olika tider och försvann med indelningsverket. Visade sig svårigheter att genomföra en ny organisation för infanteriet, så lyckades detta så mycket bättre med rytteriet, så att grunddragen härtill voro färdiga vid Karl IX:s död. Såsom nämnts, var hertigdömet befriat från rusthåll under Erik XIV:s regering, men ett visst antal besoldningsryttare hölls 1 Denna bestämmelse kom dock endast i vissa landsdelar, däribland Närke och Värmland, till utförande under konungens livstid, på grund av de svårigheter som yppades vid deras genomförande.