8o0 C. E. NYGREN dock av hertigen. Huruvida hans »ordning» för ryttare av år 1587 gav anledning till några landsryttares upprättande i Värmland, är ovisst. Men med säkerhet ingick värmländskt manskap i de två fanor, som funnos i hertigdömet 1590, och vilka helt eller delvis deltogo i de ryska krigen. Från 1601 angivas två fanor, av vilka den ena består av manskap från Värmland och Västgötahäradena. Vid Karls död utgjorde Södermanland, Närke och Värmland tillsammans en fana om 200 ryttare, vilkas antal av Gustav Adolf under hans första regeringsår ökades till 300. För ernående av större rörlighet delades denna 1621 i två kompanier, av vilka det ena uteslutande bestod av folk från Södermanland, och det andra rekryterades från Närke, Värmland, Vadsbo och Valla härader. Grunderna för fanans sammansättning äro således fullt analoga med dem för storregementet. Samma år, som detta kom till, eller 1623 utfärdades även en förordning, att ryttarna skulle fördelas på flera kompanier, på grund varav ett tredje kompani tillkom, bestående av manskap från Västergötland. År 1627 ökades kompaniernas antal till fyra, och 1629 hava nyuppsättningarna bedrivits så skyndsamt, att regementet, som nu benämnes Södermanlands ryttare, är uppe i 8 kompanier. Av dessa synas fyra hava varit från Närke, Värmland, Vadsbo och Valla härader.? — Vid den tid (1587), då rytteri börjar spåras i Värmland, utgick avlöningen åt dem, som rustade för jordegendom, i frihet från alla årliga utlagor samt för andra i årslön, vilken var ej obetydligt högre än knektens (10 daler mot 6) och månadslön (5 daler mot 3). Den kontanta avlöningen torde dock rätt snart hava försvunnit och baserats på hemmansavlöning, varpå tyder hertigens förordning, att endast sådana skulle till ryttare antagas, som hade hemman. Som det naturligtvis låg mycket större vikt vid att få en ryttare, som hade sin häst att underhålla, försedd med hemmansbruk, så blev också genomförandet av Linköpingsriksdagens beslut 1600, varom ovan talats, med största kraft tillämpad vid rytteriet, så att cen äldre rusthållsindelningen kan sägas vara fullt genomftörd med den ordning, som 1602 ut- 1 Är 1631 var ett av dessa uteslutande från Värmland: Jösse, Näs, Kils, Väse m. fl härader.