82 C. EÄ. NYGREN Nedanstående tabell är uppgjord efter 1650 års avkortningsbok och visar de olika kompaniernas manskapsstyrka detta år och hemmansfördelningen. Såsom anmärkningsvärt må framhållas, att intet av kompanierna hade sin förläggning uteslutande i en syssla. Över- [P.Thoms-| P. Mån- W. Mån-| H. Nils- B. Nils- | Refor-Staben| stens sons pennas | pennas sons sons merat Summa komp. | komp. | komp. | komp. komp. | komp. befäl P I - I slëlsl#é sl#lslelslëälslélsléeélsle s ¢čl : Östersysslet | 2 12 lsp 3143) 5fs) 11241/,149) 23 |7142] 18/s] ?231 5 8| 81jsl12171 86 1465 Västersysslet | 3 |23 | 254] *5/253/sl 146] */el S2) 3 ] 86]|245/s 10145 | 23 |1140 | 238/s[13 5| 855/s| 452 | Summa |5 15 /26 | 148126 |147])26 | 151] 26 148/26 148] 26 | 148 |105/el 22 h718fs]917| Frånräknas sålunda de reformerade, blir hemmantalet 161 och regementets styrka 895. Utskrivningsförrättningarna, vid vilka man, såsom nämnts, återgått till man- eller huvudtalet,** skedde landskapsvis, för Närke 1 Reg.-kvartermäst, 1 präst. s Därav 1 off. 10 Därav 2 off. 2 Därav 1 präst. T » 1 », 126 meniga. fi » 3 » 3 Därav 3 off., 126 meniga. s5 » 2» 12 7 off., 5 und-off. 1 Underoff. s.» 1» 13 Därav 2 off. 5 Därav 2 off., 126 meniga 14 Man nödgades dock 1642 återgå till gårdatalet, förnämligast på grund av den avtagande tillgången på folk, vilken utskrivningsform sedan med något undantag under 1670-talets krig följdes. Svårigheterna med bördornas jämna fördelande ökades det oaktat med åren för att under Kristinas tid genom hennes frikostighet i donationer och förläningar nå sin höjdpunkt, så att utskrivningsförrättningarna även under fredstid vållade bekymmer. Försök gjordes dock att finna utvägar, vilket följande brev till hövdingen för Värmland och Dal visar: »Efftersom wij fuller kunne tänkia Hr Landzhöffdinge Thönnes Langmann, at wijdh Uthskriffningzpenningarnes bewilliande skall dhen difficulteten infalla, att dhe små och oförmogne hemman intet skole kunna præstera och hinna erläggia lika stor summa medh dhe store och behålldne hemman; Hwarföre på dhett dher Uthinnan må observeras en proportionerat lijkmätighet, ty befalle wij eder här medh nådeligen, att dher slijka olijka henman komma tillhopa i Rothen, I då lasten dhem emellan så moderere, att dhe som bätter och behålldne hemman sittia uppå, taga uppå sigh proportionaliter någon större summa att erläggia, dher med dhe som små och swaga hemman hafwa, kunne dher aff kiänna någon lindringh och lijsa. Wij twifle intet, I giöre eder flijt dhem dher hänn att disponera, efftersom sådant i sigh sielff skiäligt är, Elliest wele wij och ingalunda, att officerarna eller krigz betiänte skole må fordra eller taga mehra i Rothepenningar aff sina . g