Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OmM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 83
i Örebro och för Värmland i Karlstad. Den första, som
förrättades efter denna sakernas nya ordning, skedde 1635, och i
riksmarsken Jakob de la Gardies instruktion av den 2 matrs till
landshövding Leijonhufvud anbefalles han, att »icke någre gamle
knektar utan generalmunsterherrns tillåtelse och pass måge från
knechtetiensten sig afhålla uthan dem tillijka medh de Nysch:ne
under de Capiteiner som deras compagnier uthi samma herader
och sochen, der knechten nu skrefwen ähr, här till hafft haffwe,
fordehla. Och der någre Nyskrefne knechter begere andre
duglige karlar för sigh at leija må det dem tillåtes, allenast de blifwa
formahnte sig wisse infödde swenske personer som duglige ähre
att forskaffe och at uthi deras Pass som tillstånd få att leija
blifwer infördt desse sedwahnlige ordh, der den legde rymer, att den
lagskrefne skall legas igen till knecht. Elliest och der nogre
Nyskrefne knechter wore, som sig under Rytteriet wille underställe,
då må sådant en dehl, som pröfuas kan, rådh och förmögenhet
hafwa, sig at muntera, tillåtas, allenast de sig sedan består och
rustning förskaffa, som passere kunne eller blifwa knechter.»
Denna utskrivning gällde även »2 compagnier ryttare».
Genom regeringsformen hade det gamla Södermanlands
rytteriregemente upplösts och uppgått i fyra nybildade regementen, varvid
Närkes-Värmlandsryttarna sammanfördes till ett kompani av
Upplands rytteriregemente.1 Enligt 1650 års avkortningsbok utgjorde
antalet hemman, som tilldelats detta ryttarkompani, 15 i
Östersysslet och t05 uti Västersysslet, på vilka sistnämnda en styrka
av 84 menige var indelt.
Ovanstående kavalleri var dock ej det enda, som landskapet
utgjorde. I nyssnämnda handlingar upptages även översten Welam
Barclaijs »eskvadron» med sammanlagt 15 hemman, utgörande
indelning för en löjtnant och två kornetter. Dessa ryttare äro
Fordels hemman, änn dhe förr hafwa warit wane, Uthan skole dhe sig alldeles úta
benöija medh hwad här Uthinnan för dhetta hafwer warit brukeligit. Detta ware till nådigh
effterrättielse, Gudh alzmechtigh eder befallandes nådeligen.
Aff Stockholm dhen 9 Aprilis A:o 1649. Chrisina»
1 En rulla från år 1638 utvisar, att kompaniet bestod av manskap från Näs, Gillberg,
Jösse, Kil, Väse samt Alster, Glanshammar och Fellingsbro och enligt en d:0 av år 1666
från Näs, Gillberg, Grums, Väse, Ölme, Visnum samt Örebro och Hardemo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0085.html