OM VÄRMLANDS KRIGSFOLK g1i del av landskapen, däribland Närke, samtyckte redan nu att hålla 1,200 man. För Värmland blev »Contract med Ridderskapet och Adelen samt Allmogen angående det upprättade wisse Knecktehållet» ej underskrivet förrän den 25 juni 1688 och av K. Maj:t konfirmerat den 18 påföljande november. Närkes och Värmlands knektar skulle bilda ett regemente, benämnt efter landskapen, med en manskapsstyrka av 1,674 man, därav Värmland lämnade 1,200. Regementet delades på 10 kompanier och var således fortfarande landets största, ej mindre än två kompanier större än de övriga. Värmlandskompanierna voro 7 till antalet: överstelöjtnantens (från Fryksdals härad, östra delen av Jösse härad, Frykeruds och Grums socknar), Kristinehamns (Visnums och Ölme härader), Jösse (d:0 härad), Älvdals (Älvdals, Ö. Fryksdals och Kils härader), Näs (Näs och återstoden av Grums härad), Nordmarks (d:o0 härad). Gillbergs härad delades mellan Jösse och Nordmarks kompanier. Värmland drabbades ganska hårt av en rotering på 1,200 man, i synnerhet som Bergslagen, omfattande Karlskoga, Nyeds och Färnebo härader, samt Gunnarskogs socken och för övrigt en hel del hemman voro befriade. För att få hemmanssumman fulltalig måste man frångå den bestämmelse, som ursprungligen låg till grund för knektuttagningen, att två hela gårdar skulle tillsammans utgöra en soldat, och i stället låta denna skyldighet vila på fem, högst sex fjärdedels hemman. Men trots detta förfaringssätt kom man ändå ej upp till högre än 1,001 man, och konungen fordrade orubbligt 1,200. Ny indelning måste göras, varvid man tvangs ändra uttagningsprincipen, att två hela gårdar skulle vara tillsammans om varje knekt, genom följande tillägg: »Swarandes en half emot en hel, två fjärdedelar emot en hel och två åttondedelar emot en hel». På så vis kom man slutligen upp till det anbefallda antalet,* ehuru villkoren syntes hårda, särskilt vid jämförelse 1 Av de många, förmodligen i Örebro landshövdingeämbete, uppgijorda förslag till lösningen av det kinkiga problemet må här ett anföras, enär av detsamma framgår, av vad natur Värmlandshemmanen voro, och huru de vid denna tid disponerades. »Oförgripeligit Förslagh hwar efter Knektehållet här i Provincien Wermelandh torde kunna häreffter inrättas nembl. Hemmantahlet effter Jordbookens innehålldh, sedan Säterij, Råå och Röör med Ödhe- och förmedlade samt inlagdhe hemman äre afdragne blifwer behållit,