OmM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 99 färdats om dess sammandragande, enär en vecka senare anstalt skulle göras, »att de friska af allmogen skola alle anskaffa sig gewehr, bössor eller spjut».1 Den sista i nämnda månad utgår order, att allmogen skall avgå till norska gränsen. Estt förslag av allmogechefen, överstelöjtnant Lars Granfelt, från denna tid uppvisar ej mindre än 4,982 man, med kompanierna fördelade på följande härader: Karlstads härad 233, Kils 557, Grums 295, Näs 728, Gillbergs 418, Nordmarks 716, Jösse 730, Fryksdals 846 och Älvdals 459 man. I början av år 1711 begärde landshövding Mörner ökning av befälet och föreslog, att som kapten för varje kompani skulle sättas en f. d. officer, vilken utan ersättning ville åtaga sig detta, eller ock »en och annan brukspatron, som dels förr tjänt under militien, dels ock skulle wara uti militära saker wäl öfwad», ett förslag, som bifölls. Allt vad göras kunde med de små medel, som stodo till buds, tyckes således hava blivit gjort, men bristerna i organisationen förmådde man naturligtvis ej helt avhjälpa. Framför allt förefanns och var omöjlig att bortarbeta en betänklig brist på disciplin och ansvarskänsla, som kom bönderna att, så snart de tröttnade på tjänstgöringen eller då matsäcken började att tryta, »hemförlova» sig själva, varpå finnas flera bevis. Men sedan mera befäl anställts, övningarna börjat planmässigt bedrivas? och man hunnit vänja sig in i de nya förhållandena, blev det bättre. År 1714 skedde en ny »enrollering», till vilken genom »Publicatitoner och Budkafler» forne såväl över- som underofficerare och gemene sammankallats. En fullständig indelning gjordes nu 1 Beväpningen synes fortfarande hava vållat svårigheter. En befallning av den 4 nov., att alla skola förse sig med gevär, följes dagen därpå av en annan, att även de med spjut beväpnade skola infinna sig till mötena, och den 10 nov. säges, »att allmogen skall få luntemusköter och taga till flintegewähr at Bruuka». Men ännu den 24 september 1710 anbefalles befallningsmannen H. Loffman söka övertala allmogen »att skaffa sig yxor att bruka emot fienden efter uprättad modell». 2 En väl antagligen sällsynt bild från dessa lämnas i en rättegång mot kaptenen över Gillbergs allmoge Magnus Magnelius hösten 1714, därvid han bl. a. anklagas för att vid allmogens exercering på mötet i Hugnvik brukat en stor del, ja till 30 personer, »til at skiuta Harar samt at fasttaga en galt, tillhörig Sieur Molithæus». Domen löd på mistning av 1 mån. sold för varje brukad person, tillsammans 30 månadsavlöningar, eller galge1