SKOLVÄSENDET 119 tidernas lopp undergått många förändringar, till det yttre är det däremot sig likt, dock med en — olycklig — förändring. Huvudfasadens monumentala stentrappa, som stod i ett så oskiljaktigt sammanhang med byggnadens arkitektur, har måst vika för den ökade trafiken å den smala Kungsgatan. Ursprungligen var även denna skolbyggnad försedd med en »proba», men räkenskaperna för året 1769—70 upplysa, att man redan då »låtit igenfylla den s. k. Proban fram under gångsgolfvet, för Gymnasiidörren Fig. 16. Gymnasium Adolpho-Fredericianum. och deröfver lägga nytt golf». Den har tydligen varit så belägen, att »varken sol eller måne» lyst ditin. Byggnaden hör både till skolans gamla och nya tid. Den användes till och med 1869, ja delvis för direkt skoländamål ända till 1913. Till sin inre beskaffenhet hörde den dock ständigt »gamla» tiden till, med sina bänkar utefter väggarna, med rumsbelysning från talgdankarna i de enkla, fyrarmade järnkronorna i taket och med eldningen i de många kakelungnarna, kring vilka skolpojkar så ofta samlades i tidiga morgonstunder långt före lektionernas början för att vid brasans sken berätta historier och hitta på upptåg-