SKOLVÄSENDET 127 i samhället som helst, och så har den ståndscirkulation uppkommit, som i så hög grad bidragit att skänka samhället dess andliga och moraliska styrka och utjämna motsatserna inom detsamma. Många »djäknar» voro, såsom det berättas, »tämmeligen till åren komne, så at de buro långa skägg på hakan, och dessutom ohöfsade, at de ingen civilitet eller skickelighet wetste af». Fernow »tycker ändå om dem», och man måste nog instämma, ty varifrån skulle man hava kunnat få ämnen till dessa talrika oavlönade pedagoger och kolleger, som ändock utförde ett så betydelsefullt arbete, om icke från sådana kretsar? Petrus Magni Gyllenius* har i sin dagbok lämnat en typisk skildring av en bondpojkes vandring uppför den lärda vägen, och följa vi hans öden under skolgången i Karlstad, skola vi få en god inblick i djäknelivet därstädet på 1600-talet. Till 10 års ålder hade unge Petrus uteslutande sysslat med »allehanda slagz bondearbete», men så kom skärtorsdagen 1632 till gården en främmande djäkne, som bad att få stanna där över natten. Han fick det och utbjöd då en abcbok till salu, vilken modern köpte. Om aftonen lärde djäknen sedan Petrus »A B C D att förstå och känna bookstäffverna igen». Följande dag försvann han, men i april kom en annan, som stannade i tre veckor, och han lärde honom »uth ABC booken, medan som wij gingo walla medh booskapen». Sommaren s. å. lärde han sig »Catechismum Lutheri til at läsa». I november gick han till prästgården för att fortsätta studierna, ty kyrkoherden Nils Matthiæ Phrychius hade »en präst benämbd wällärde Herr Mårten Berendtson Gijse, som informerade hanss Son», och denne hade lovat att ta hand om Petrus Magni också. Snart tyckte »Dominus Pastor», att det var svårt för gossen att gå den långa vägen, och gav honom fri kost och allt vad han behövde i två års tid, därför att han var »fattigh och faderlööss». Hans lärare behövde honom också för att »hugga vädh och giöra up eldh quäll och morgon», och han fick även 1 Petter Månsson latiniserade naturligtvis sitt namn och tillade sitt» Wedhernampn» Gyllenius efter »en höghtrindh och lustigh holma», Gyllenholmen, belägen nära hans fädernehem, Tofta i Ölmehärad. Hans dagbok, som i manuskript finnes å Karlstads läroverks bibliotek, är tryckt av finska statsarkivet 1882.