- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
137

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsendet av Valdemar Vendel - I. De högre skolorna i äldre tider - Karlstads skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOLVÄSENDET 137 på växlande kunskapsstadier och följaktligen i behov av särskild ledning. Man brukade emellertid hjälpa sig fram med monitörsystemet. För en lång rad av år saknas sedan uppgifter om lärjungeantalet. Av gymnasiikassans räkenskaper framgår visserligen antalet uppflyttade lärjungar för vissa år, t. ex. 1707, 1709 och 1710, men då klasserna såsom nämnt omfattade flere årgångar, kan man ej därav draga några slutsatser om antalet i dess helhet.’ Först hos Emanuel Ekman i hans arbete »Wärmeland i sitt ämne och i sin upodling», tryckt 1765, möter en ny fullständig uppgift. Enligt honom hade då gymnasiet 73 lärjungar, tredje klassen 51, andra klassen 39 och nedersta klassen 26, hela skolan således 189. Enligt en uppgift från år 17882 skall antalet »discentes» i gymnasiet i flere år sällan hava varit över 12 à 15, men under sist förflutna termin 28, medan trivialskolan och apologistklassen räknade 53 lärjungar. Svårligen kan den låga siffran förklaras på annat sätt, än att skolan tillfälligtvis förlorat i anseende.” Åren 1804—1813 växlade antalet gymnasister mellan 36 (olycksåret 1809) och 55, och medeltalet lärjungar i trivialskolan under samma period uppgick till 140. Skolans ekonomi var lika svag som lärarnas och lärjungarnas. Ordinarie inkomsterna bestodo i hyra för »boderna» i äldre tider och 5 källare under 1759 års byggnad, i socknegången av Karlskoga pastorat och kollektmedel.* År 1812 uppgingo dessa tillsammans till 78 rdr, 3 sk. 1 rst.” Härmed skulle nu byggnaden underhållas och uppvärmas, materiel, framför allt böcker, anskaffas 1 Antalet flyttade lärjungar till gymnasiet, 1:e kollegans eller 3:e klassen och 2:e kollegans eller 2:a klassen utgjorde år 1707 resp. 4, 5 och 9, år 1709 resp. 8, 14 och 8 samt 1710 resp. 8, 10 och 6. 2 R. A., Skolväsendet 4. 3 Möjligen är siffran ej fullt pålitlig. Det heter nämligen också: »Chataloge kommer här aldrig ut». Detta är så mycket märkligare, som gymnasiikassan 1743 utbetalt 2 dlr 8 öre smt för en bok, vari »Scholæ Piltars och Gymnasisters introduction, translationer och afresa hädaneffter af Rectore bör annoteras». 3 Före 1718 inflöto äfven translationspenningar. 3 Härtill kommo enligt Kungl. brev 22/1 1808 såsom extraordinarie inkomster »Caduque medel», vederlagsspannmål och prostetunnor under extra nådår, varigenom ställningen förbättrades. ;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free