138 . VALDEMAR VENDEL och underhållas m. m.’ Stora svårigheter mötte, då man skulle anskaffa böcker. Sådana stodo endast att få vid marknaderna eller genom rekvisition från Stockholm eller Göteborg. Den bild av Karlstads skola, som Gyllenius ger oss för 1600-talet, kompletteras av Falléns biografiska anteckningar för 1770- och 1780-talen. De visa, att skolväsendet ännu alltjämt i huvudsak står kvar på 1600-talets ståndpunkt. Skolan har bevarat sin religiöst-humanistiska läggning orubbad. Undervisningsmetod, arbetssätt, läroämnen och läroböcker äro ungefär desamma. Terminerna äro nu emellertid två.’ Examen i trivialskolans tre lägsta klasser och apologistklassen hålles som vanligt i slutet av sommarterminen, men med större högtidlighet förrättas nu examen med gymnasium och hela nederskolan i slutet av höstterminen. Gymnasiets examen fortgår för- och eftermiddag i tre dagar. Läsningen pågår nu 6 timmar om dagen, från 6—8, 9g—11 och 2—4. De yngsta inom klasserna hava åliggandet att »gå i Lärarens logis att tillsäga det klockan slagit». De skola tillse, att rummen eldas om vintern, tända ljus i »därtil brukeliga trädkronor», stå på post för att se efter, när läraren kommer, »varna» kamraterna i klassen samt öppna dörren för läraren. Klassens »notarius», d. v. s. primus, upptecknar namnen på »absentes» och »strepentes» — de senare angivas aldrig å gymnasiet. Fortfarande tillhörde flertalet lärjungar de mindre väl lottades klass. De till gymnasiet nyss uppflyttade kallades »nederståringar», de äldre »öfverståringar». Bland de senare hade några bevistat gymnasiet i 4 à 5 år, medan de flesta stannade där i tre år. Även gymnasiet hade sin »notarius», en 1 En vanlig utgiftspost är insättning av fönsterrutor. Bland undervisningsmaterielen tronade förvisso de »stora nija globerne», som inköptes år 1719, i ensam storhet — de kostade hela 300 dlr. För övrigt omtalades endast några kartor och en cirkel såsom inköpta under ett halvt sekel. En karta över Sverige »af them som i Landmätare Contoiret äro förfärdigade», betaltes med 1 dlr 16 öre under räkenskapsåret 1750—51. Bland inköpta böcker märkas i främsta rummet katekeser och psalmböcker — den »stora nya Psalmboken med noter» kostade i711 5 dlr. År 1726 inköptes 200 ex. av Hübners latinska historia för 56 dlr och 8 öre, som upplånades av konsistoriikassan och först 1735 kunde återbetalas. En gång utanordnades 2 dlr 2 öre »til Scholæ-Piltens Arvid Swalas skötsel och förnödenhet under des siukdom», och man kunde t. o. m. någon gång bispringa »fattigscholan» med inköp av materiel. ? Terminerna börja i medlet av februari och september och sluta i början av juni och december.