SKOLVÄSENDET 145 klaringar, och man ägnar uppmärksamhet även åt ungdomens fysiska utveckling. Ett livligare intresse än förut visar sig även från denna tid för skolfrågor i allmänhet, och ända fram till våra dagar pågår beträffande skolväsendet ett kommitté- och lagstiftningsarbete, som saknar motstycke i framfarna tider. I olikhet mot förut nöjer man sig ej med att en skolordning finnes; man tillser även, att den efterleves, och därmed upphör också den förra anarkien inom skolväsendet, som gjorde, att snart sagt varje skola levde sitt liv för sig. Skolordningar och partiella reformer följa varandra nu i hastig — i mångens tycke allt för hastig — takt. De gamla, mången gång osunda skollokalerna få nu så småningom vika för nya ljusa och rymliga skolsalar. Naturvetenskapernas raska utveckling och det allt bredare utrymme, som tillerkänts dem inom skolan, hava särskilt på sista tiden krävt lokaler för laboratorier av skilda slag. De klassiska studierna hava så småningom trängts undan — det är ännu en stridsfråga, om man ej härutinnan gått för långt. Med de ökade fordringarna på lärarnas kompetens har även följt åtskillig förbättring i deras ekonomiska ställning. Lärjungarna hava fått det i alla avseenden bättre ställt för sig. Skolavgifterna äro mindre betydande, och tack vare möjligheten till befrielse från dem kunna våra högre skolor ännu som förr med skäl förtjäna namnet folkskolor. För betydelsen av ökad kvinnobildning synes man ock vid 1800-talets början fått ögonen öppnade, och flickpensioner började uppstå, som småningom efterträtts av högre flickläroverk, understödda av stat och stadskommuner. Genom privat initiativ hava vidare, särskilt under 1800-talets senare hälft, tillkommit en mängd skolor med skilda syften, såsom handelsskolor, s. k. praktiska skolor, söndags- och aftonskolor m. fl. Även bergsskolan i Filipstad har för sin tillkomst, år 1830, att tacka privat initiativ. Efter landstingens tillkomst hava viktiga uppfostringsuppgifter tillagts dessa, och staten för Värmlands läns landsting upptager stora utgifter för t. ex. vården av sinnesslöa barn, för blindas eller dövstummas undervisning m. m. Vi kunna här ej följa alla dessa nyheter eller förändringar inom skolväsendet steg för steg, utan måste nöja oss med några Värmland. II. 1im151 10