SKOLVÄSENDET 1I51 Läroverkets byggnad uppfördes 1864, men blev 1912 ändrad och erhöll s. å. en annexbyggnad för en sammanlagd kostnad av kr. 56,100. År 1915 tillkom en gymnastikbyggnad, som krävde en utgift av något över 56,000 kr. Ill. Folkskoleväsendet. Efter reformationens införande övertogs det egentliga folkbildningsarbetet av kyrkan. När man känner de oerhörda svårigheterna att skapa ett protestantiskt präste- och lärarestånd, värdigt de stora uppgifterna, kan man svårligen vänta någon större och hastigare lyftning av den allmänna folkbildningsnivån under reformationstiden, men möjligheten för en uppryckning förelåg åtminstone. Redan Luther hade betonat vikten av att kyrkan i sitt lärarekall sökte stöd hos hemmen, där husfadern borde undervisa barn och tjänstefolk. Förverkligandet av denna tanke innebar ock den enda möjligheten att i ett fattigt och vidsträckt land som vårt, där befolkningen var fåtalig och byarna lågo vitt skilda från varandra, få till stånd ett, om också primitivt, undervisningsväsen. De bildningsfrön, som förvärvats i kyrkorna, kunde härigenom omsättas och spira upp i hemmens jordmån. När försumlighet eller brister av annat slag visade sig i denna hemundervisning, trädde kyrkan fram, varnande, förmanande och stödjande, och när prästen stod maktlös gent emot håglösheten, så vädjade han icke förgäves till »den världsliga armens» hjälp. Givetvis måste emellertid under dessa förhållanden kristendomskunskap bli undervisningens främsta, att ej säga enda syfte, och såsom tjänande samma mål började även innanläsning drivas — så långt bristen på böcker medgav — medan skrivning, räkning och profana ämnen i allmänhet blevo av underordnad betydelse eller rent av försummades. Hemundervisning var emellertid knappast möjlig annat än i bondehemmen. I den tidens industrisamhällen, vid bruk och gruvor, saknade husfadern tid därtill, och det är därför helt naturligt, att Värmlands äldsta folkskola på landet uppstått på en sådan plats eller vid Kallhyttan i Färnebo socken. Därvarande »barnaskola»